Trots att USA spenderar mer på sjukvård per capita än något annat land i världen ligger den förväntade livslängden i landet efter de flesta andra utvecklade nationer. En studie från Institute for Health Metrics and Evaluation som omfattade perioden 2000–2007 visade att USA endast rankades på 37:e plats internationellt. Medan länder som Kanada kunde notera stigande livslängder har den förväntade livslängden i USA faktiskt minskat.
Data från 2007 anger den genomsnittliga livslängden i USA till 77,9 år. Med andra ord kan personer födda 2007 förvänta sig att leva nästan 78 år. Denna siffra är låg jämfört med många europeiska länder där den genomsnittliga livslängden överstiger 80 år. Läkare och forskare skyller den relativt låga amerikanska livslängden främst på tobaksbruk och fetma. Siffrorna varierar dock betydligt beroende på faktorer som etnicitet och kön.
Generellt sett har afroamerikaner en lägre förväntad livslängd än kaukasier. Forskare analyserade data om livslängd per län i hela USA och fann att den förväntade livslängden för svarta kvinnor varierade mellan 69,9 och 82,6 år, medan den för svarta män låg mellan 59,4 och 77,2 år [U.S. Census Bureau, 2011].
Vad gäller kön har kvinnor generellt högre förväntad livslängd än män, men de två siffrorna har närmat sig varandra under de senaste 40 åren, eftersom kvinnors livslängd inte har ökat lika snabbt som mäns. Den genomsnittliga livslängden är 75,4 år för män och 80,4 år för kvinnor [U.S. Census Bureau, 2011].
Trenden mot konvergens syns tydligt när man jämför nutida data med siffror från 1970, då skillnaden mellan mäns och kvinnors genomsnittliga livslängd uppgick till drygt sju år, jämfört med dagens fem år. År 1970 levde män i genomsnitt till 67,1 års ålder, medan kvinnor levde till 74,7 år.
Forskare har föreslagit flera olika förklaringar till skillnaderna i livslängd mellan könen och etniciteter, men ingen enhällig slutsats har dragits. Congressional Research Service anser dock att en del av orsaken till mäns kortare livslängd kan bero på att män börjar röka cigaretter i yngre ålder och att fler män än kvinnor röker.
När det gäller etniska skillnader i livslängd pekar forskare ofta på de svarta hushållens lägre genomsnittsinkomst jämfört med vita hushåll. Dödligheten tenderar att minska när inkomsten ökar, och eftersom svarta fram till 2003 hade den lägsta hushållsinkomsten i USA som etnisk grupp – cirka 30 000 dollar per hushåll enligt U.S. Census Bureau – drabbas de oftare av hälsoproblem som fetma och har dessutom sämre tillgång till vårdgivare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online