Under SARS-utbrottet 2003, den allvarliga luftvägssjukdomen Severe Acute Respiratory Syndrome, använde vårdpersonal i drabbade sjukhus N95-masker som ett första skydd mot det dödliga viruset. Maskens filtreringsförmåga gör den till en effektiv skyddsanordning för alla – från vårdpersonal till hantverkare och hemmafixare – som behöver skydd mot skadligt damm eller smuts. Att veta när och hur du ska använda en N95-mask kan hjälpa dig att undvika onödig sjukdom och obehag.
Den tidigaste formen av en modern mask liknande N95-masken utvecklades i början av 1900-talet för att skydda gruvarbetare, soldater och brandmän från farliga dammpartiklar, gaser, kemikalier och rök, enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Med tiden började allt fler arbetsplatser och branscher kräva att deras anställda bar masker för att minska risken att andas in skadliga partiklar. Idag används masken ofta inom vården för att förhindra spridning av influensa och andra luftvägssjukdomar.
En N95-mask filtrerar och blockerar minst 95 procent av små luftburna partiklar, såsom virus, bakterier, damm eller mögel, innan de når dina lungor. För att fungera effektivt måste masken sitta tätt mot ansiktet. Av den anledningen ger den inte fullständigt skydd för barn eller personer med skägg. Om du har en medicinsk åkomma som gör andningen svår bör du rådfråga din läkare innan du använder en N95-mask.
Arbetare som utsätts för damm och små partiklar, eller som arbetar med bearbetning av kol, mineraler, järnmalm och mjöl, använder N95-masker, enligt amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA och tillverkaren 3M. Masken ger dock inget skydd mot gaser eller kemikalier i luften, eller mot ångor vid spraymålning, asbest, bly eller kadmium. Hemma rekommenderar Minnesota Department of Health att du använder en N95-mask när du sopar, använder motorsåg eller cirkelsåg, gräver stora mängder material eller sanerar mögel.
Vårdpersonal använder N95-masker när de kommer i kontakt med sjuka patienter vars tillstånd sprids via luften. Vårdfachpersoner bar maskerna flitigt under SARS-epidemin och återigen under H1N1-influensautbrottet 2009 för att förhindra att sjukdomarna spred sig mellan människor. Inom vården anpassas N95-maskerna individuellt till varje person genom så kallad passformstestning ("fit testing") för att säkerställa deras effektivitet, och de kasseras efter varje användning.
En studie publicerad i februari 2004 i tidskriften Emerging Infectious Diseases av Mark Loeb och kollegor visade att sjuksköterskor som bar N95-mask under SARS-utbrottet 2003/2004 hade 80 procent lägre risk att insjukna. Risken var nästan 50 procent lägre jämfört med sjuksköterskor som endast bar kirurgisk munskydd. Att bära en N95-mask är dock inte helt utan besvär. En studie från mars 2006 i Acta Neurologica Scandinavica av ECH Lim och kollegor fann att 37,3 procent av de personer som bar N95-mask vid vård av SARS-smittade patienter upplevde huvudvärk. Forskarna tror att trycket från maskens rem runt nacken eller bakhuvudet orsakade huvudvärken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online