Klordioxid är ett kraftfullt oxidationsmedel som används inom vattenrening och blekning. Gasen upptäcktes år 1814 av Sir Humphry Davy när han hällde svavelsyra över kaliumklorat. Klordioxid är flyktig och skiljer sig markant från elementärt klor. Ämnet har flera positiva användningsområden, exempelvis blekning av trämassa samt desinfektion av dricksvatten så att det blir säkert att konsumera.
Samtidigt bör alla som hanterar ämnet vara försiktiga. Klordioxid kan läcka ut ur sin vattenhaltiga lösning, vilket kan skapa en särskilt farlig situation i slutna utrymmen.
När koncentrationen av klordioxidgas når 10 procent av den omgivande luften blir den explosiv. Gasen är instabil och kan redan i rumstemperatur explodera vid exponering för gnistor eller solljus, eller om den värms upp över 100 grader Celsius (212 grader Fahrenheit). Gasen kan också explodera eller antändas om den kommer i kontakt med kolmonoxid, damm, fluorid, kolväten (som metan och propan), väte, svavel, fosfor och andra ämnen. Den kan dessutom reagera med vatten eller ånga och bilda giftig saltsyra.
Exponering mot huden orsakar irritation och brännskador. USA:s arbetsmarknadsdepartement rekommenderar att man omedelbart tvättar berörda områden med tvål och vatten vid kontakt med klordioxid. Använd skyddskläder och skyddsutrustning för att förhindra att gasen kommer i kontakt med huden om du vet att du riskerar att bli exponerad.
Klordioxid kan irritera ögonen och orsaka smärta, tårbildning och suddig syn. Skölj ögonen noggrant med vatten om klordioxid kommer i kontakt med dem, och sök läkarvård om besvären inte går över.
Huden kan absorbera gasen, vilket kan skada vävnader och blodceller. Använd därför skyddskläder för att hindra gasen från att nå huden, i linje med rekommendationer från U.S. Department of Labor.
Inandning av gasen leder vanligtvis till hosta, huvudvärk, ont i halsen och lungödem, det vill säga vätskeansamling i lungorna. Den orsakar även bronkospasm – en plötslig sammandragning av luftvägarna som uppstår vid astmaanfall – vilket leder till andningssvårigheter. Symtomen kan dröja innan de visar sig, men de brukar vara långvariga. Långvarig exponering kan leda till bronkit, en inflammation i de luftvägar som leder till lungorna.
Gasen kan potentiellt orsaka problem med reproduktion och fosterutveckling, även om detta ännu inte har bekräftats vetenskapligt. Gravida bör därför i möjligaste mån undvika exponering.
För att minimera riskerna bör klordioxid alltid hanteras i väl ventilerade utrymmen, aldrig i slutna miljöer. Använd lämplig personlig skyddsutrustning som handskar, skyddsglasögon och andningsskydd, och se till att ha tillgång till rinnande vatten för sköljning vid olycksfall. Förvara ämnet svalt, mörkt och borta från brandfarliga material och reaktiva kemikalier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online