Barn och ungdomar behöver särskilda hänsynstaganden när det gäller både fysisk och psykisk hälsa. Centrala folkhälsofrågor omfattar mobbning och trakasserier, missbruk av droger – inklusive alkohol – samt barnfetma. Familjer kan få stöd i sin kommunikation med barn och tonåringar via skolan, vårdcentraler eller genom organisationer som erbjuder familjestöd, exempelvis KFUM/KFUK (YMCA).
Kost och fysisk aktivitet står i fokus för den amerikanske generalläkarens (Surgeon General) uppmaning till handling mot barnfetma. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) har tagit fram skolpolicyer och program som direkt riktar sig mot den dramatiska ökningen av övervikt hos barn. Målet är att förebygga diabetes och högt blodtryck bland unga.
Enligt en studie i tidskriften JAMA och National Center for Health Statistics ökade förekomsten av fetma bland barn i åldern 6–11 år från 6,5 procent 1980 till 19,6 procent 2008. Bland ungdomar i åldern 12–19 år steg siffrorna från 5,0 till 18,1 procent under samma period.
Familjer kan göra verklig skillnad genom att föregå med gott exempel: begränsa stillasittande aktiviteter som skärmtid, uppmuntra daglig rörelse och välja måltider baserade på obearbetade, näringsrika råvaror.
Folkhälsopolitiken kring missbruk omfattar prevention, tidigt ingripande, behandling och återhämtning för barn och ungdomar. Barn och unga betraktas som en särskilt sårbar grupp eftersom deras hjärnor ännu inte är fullt utvecklade, vilket gör dem mer känsliga för substansers effekter. Barn och ungdomar kan dessutom uppfatta vissa droger som mindre farliga än de faktiskt är.
Utmaningen ligger i att anpassa insatserna efter barnets ålder, familj och miljö. Folkhälsopolitiken betonar därför kulturell och språklig kompetens i arbetet med barnets hemmiljö. Råd och bästa praxis för att stötta barns psykiska hälsa finns bland annat hos den amerikanska myndigheten SAMHSA (Substance Abuse and Mental Health Services Administration).
Behandling av barn och ungdomar med missbruksproblem kräver professionell konsultation och en sammanhängande vårdkedja. Insatserna ska erbjuda familje- och ungdomsstyrda alternativ till droger, där hela familjen involveras i återhämtningen.
Folkhälsopolitik kring mobbning och trakasserier får också juridiska konsekvenser för skolledningar. Föräldrar och pedagoger kan hållas ansvariga när drabbade ungdomar söker rättsliga åtgärder mot trakasserierna.
Mobbning definieras som en form av kamratmisshandel där barn visar grymhet mot varandra – fysiskt eller emotionellt. Konsekvenserna kan bli allvarliga och långvariga. Forskning visar att även så kallad lågnivåmobbning har potential att eskalera till psykisk ohälsa, missbruk eller andra problem.
Ett effektivt folkhälsoarbete mot trakasserier kräver att samhället flyttar fokus från den enskilda förolämpningen till ett bredare perspektiv: hur mobbningen påverkar hela gemenskapen. Skolor, föräldrar och lokalsamhället måste tillsammans skapa en trygg miljö där respekt och omsorg genomsyrar vardagen.
Föräldrar som är oroliga för sitt barns hälsa kan vända sig till flera instanser: skolans elevhälsa, vårdcentralen eller ungdomsmottagningar. Organisationer som KFUM/KFUK, idrottsföreningar och föräldranätverk erbjuder dessutom gemenskap och aktiviteter som stärker både barns och vuxnas välmående. Tidiga samtal, aktivt lyssnande och tydliga rutiner hemma är ofta de viktigaste byggstenarna för god hälsa hos barn och unga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online