Hälso- och sjukvårdsbranschen genomsyras av hälsorisker, vilket är anledningen till att medicinska verksamheter lägger så stor vikt vid tydliga säkerhetspolicyer. Genom att arbeta strukturerat med säkerhetsfrågor kan organisationer på ett effektivt sätt skydda både personal och patienter och skapa en trygg och riskfri arbetsmiljö.
Arbete med kanyler och andra vassa föremål ställer höga krav på att personalen är extra noggrann och försiktig. Oavsiktliga nålstick kan leda till att medarbetare exponeras för blodburna patogener, exempelvis hepatit C.
För att förebygga dessa skador kräver de flesta vårdorganisationer att kanyler och vassa föremål alltid kasseras i särskilda uppsamlingsbehållare för skarpa föremål – aldrig i vanliga sopor. En korrekt och konsekvent hantering av kanyler minskar väsentligt risken för nålsticksolyckor bland vårdpersonal.
Rätt personlig skyddsutrustning (PPE) ska alltid användas när arbetet kräver det. Handskar, laboratorierockar, blyskydd och ansiktsmasker skyddar vårdpersonalen från exponering för patienters kroppsvätskor och luftburna mikroorganismer.
Skyddsutrustningen fungerar dessutom som ett skydd mot strålning vid röntgenundersökningar samt mot direktkontakt med farliga kemikalier. Att regelbundet kontrollera att utrustningen finns tillgänglig och används korrekt är en viktig del av varje säkerhetspolicy.
Vårdfaciliteter behöver ha väldefinierade säkerhetspolicyer för hur farliga kemikalier ska hanteras och förvaras. Enligt OSHA, den amerikanska myndigheten för arbetsmiljö och hälsa (Occupational Safety and Health Administration), ska alla behållare med farliga kemikalier vara tydligt märkta som "farliga".
Kemikalierna ska förvaras inlåsta i ett utrymme som patienter inte har tillgång till. Det är av största vikt att patienterna inte oavsiktligt kommer i kontakt med farliga ämnen, eftersom detta snabbt skulle kunna utvecklas till ett allvarligt riskhanteringsproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online