Kreosot är en vanlig kolprodukt som bildas när organiskt material bränns. Ämnet finns i en mängd olika material och används ibland för att ge produkter extra skydd och hållbarhet. Kreosot är dock även ett farligt ämne som kan orsaka både kort- och långsiktiga hälsoproblem hos personer som andas in det eller får det på huden. I vissa miljöer finns därför särskilda regler för arbete med kreosot.
Kreosot är i grunden restämnen som förs med röken när kolhaltiga material, som trä och olja, bränns. Varje typ av kreosot är unik och består av de tjäror och hartser som ingår i det brända materialet – trä ger träkreosot, medan stenkolstjära bildas när kol eller naturgas bränns.
Exponering kan orsaka sveda i munnen och magen, och förtäring kan skada njurar, lever, lungor och hjärna. Höga halter kreosot kan dessutom skada både hud och ögon.
På arbetsplatser utsätts arbetare för kreosot när ämnet används för att impregnera virke, till exempel järnvägsslipers, eller när kol och andra material bryts. OSHA, den amerikanska arbetsmiljömyndigheten, har fastställt en gräns på 0,2 mg stenkolstjärekreosot per kubikmeter luft under en åtta timmar lång arbetsdag.
Om mer än 1 pund (cirka 0,45 kg) kreosot oavsiktligt släpps ut måste det rapporteras till den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA. Arbetare som har utsatts för kreosot bör alltid duscha innan de går hem från jobbet.
Kommer kreosot på huden ska det omedelbart sköljas av med tvål och vatten. Kommer kreosot i ögonen ska patienten inte gnugga sig i ögonen, utan istället skölja dem med rikliga mängder kallt vatten.
Har kreosot andats in ska patienten snarast lämna platsen där ämnet finns och vid behov söka syrgas eller annan medicinsk hjälp. Har kreosot sväljts kan patienten endast skölja munnen och bör söka vård om symtom uppstår.
Träkreosot utgör flera faror i bostadsområden. När kreosot belägger insidan av en skorsten ökar risken betydligt för att skorstenen ska fatta eld. Kreosot brinner med hög värme och kan lätt förstöra en hel byggnad om en brand inte upptäcks och släcks i tid.
Skorstenar som används för vedeldning bör därför rengöras regelbundet för att garantera god brandsäkerhet. En årlig sotning av behörig skorstenssvepare rekommenderas.
Familjer som bor i områden som påverkats av en närliggande trä- eller kolindustri bör vidta försiktighetsåtgärder för att undvika att få i sig kreosot utomhus. Vid lek och vistelse utomhus bör man bära långärmade tröjor och långa byxor för att hindra kreosot från att tas upp genom huden. Man bör aldrig leka eller bada i vatten som kommer från dessa områden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online