Radon är en osynlig, luktfri och smaklös radioaktiv gas som förekommer naturligt i marken. Den bildas när radium, ett ämne som finns i jordlagren, sönderfaller radioaktivt. Gasen kan tränga in i bostäder genom sprickor i väggar och bjälklag, genom otätheter runt rörledningar samt via dricksvattnet, särskilt från egna brunnar.
Radon har relativt kort halveringstid – cirka 3,8 dygn – men utgör ändå en allvarlig hälsorisk eftersom gasen kan ansamlas inomhus vid bristfällig ventilation. Här förklarar vi varför radon är farligt, hur du kan mäta det och vad du kan göra åt höga halter.
Radon finns naturligt över hela världen. Vissa områden löper dock större risk för höga radonhalter på grund av höga koncentrationer av uran och andra föregångselement i berggrunden. I Sverige är detta särskilt känt i områden med alunskiffer och vissa granittyper.
Alla hem innebär någon grad av risk för radonexponering. I äldre hus kan sprickor i grundmurar, kryprum och grundvatten som läcker in i källaren släppa in gasen. Men även nya byggnader kan drabbas: täta konstruktioner med modern byggstandard kan försämra ventilationen och låta radon ansamlas i luften.
I det fria utgör radon ingen direkt hälsofara eftersom gasen späds ut snabbt. Faran uppstår när radon andas in eller intas via dricksvatten.
När en radonatom sönderfaller avger den strålning, bland annat alfapartiklar – en energirik strålning med kort räckvidd. Utanför kroppen är alfastrålning relativt ofarlig, men inne i kroppen kan de korträckvida radioaktiva partiklarna skada celler i lungvävnaden och därmed öka risken för cancer. Det är framför allt radondöttrarna – fasta radioaktiva ämnen som fastnar i luftvägarna – som gör störst skada.
Enligt amerikanska hälsomyndigheten (U.S. Surgeon General) är långvarig exponering för radon den näst största enskilda orsaken till lungcancer efter tobaksrökning. Risken är dessutom högre för barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar, eftersom deras kroppar är känsligare för strålningens effekter.
Myndigheten EPA har konstaterat att radon är extra farligt för rökare. Rökning och radonexponering har en synergistisk effekt – tillsammans ökar de risken att utveckla lungcancer betydligt mer än respektive faktor var för sig.
Svenska myndigheter som Boverket rekommenderar att radonhalten inomhus inte bör överstiga 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³). Överstiger halten denna nivå bör åtgärder vidtas.
Radonmätningar är billiga och enkla att genomföra. Mätdoser säljs bland annat hos byggvaruhus och kostnar vanligen mellan några hundralappar. Mätningen går till så att en detektor placeras ut i bostaden under några veckor – helst under eldnings- och vintersäsongen – varefter den skickas till ett laboratorium för analys.
Din kommun eller lokala miljöförvaltning kan ge råd om mätning och hänvisa till professionella mätföretag om du vill ha en mer omfattande undersökning.
Om en mätning visar förhöjda radonvärden i ditt hem är det viktigaste steget att sänka koncentrationen för att trygga en säker boendemiljö. Oavsett situation krävs i regel en fackman för att arbetet ska utföras korrekt.
Vid radonsanering tätsprar entreprenören sprickor i väggar och grundmurar, försluter avloppsledningar och pumpbrunnar samt täcker andra läckage där gasen kan tränga in. En vanlig lösning är att installera ett ventilations system, ofta kallat radonvåll eller sugbrunn, som suger ut radongasen från grunden och leder ut den ovan takhöjd där den inte utgör någon hälsofara. Dessutom tillförs ren friskluft till berörda rum, vilket ytterligare minskar halterna inomhus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online