1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad påverkar radonhalten i ditt hem?

```html

Radon är en radioaktiv gas som bildas när uran i mark och berg sönderfaller. Vid tillräckligt höga halter kan gasen vara livsfarlig, och eftersom radon varken har lukt, smak eller färg kan man bo i ett hem med farliga mängder radon utan att veta om det.

Byggnadens konstruktion

Eftersom radon förekommer naturligt i marken tränger gasen ofta in i huset när den stiger upp från undergrunden och letar sig in genom sprickor i grund, väggar, rörledningar och golvdrag – och i vissa fall även via dricksvattnet. Enligt USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) tenderar radon att samlas och öka i koncentration i inomhusluften när det väl kommit in i byggnaden, eftersom gasen lätt fastnar där inne.

Geografin spelar roll

Var du bor påverkar hur hög risken för radon i hemmet är. De högsta koncentrationerna av radon i vatten återfinns vanligtvis i bergiga regioner, exempelvis Adirondackbergen och Appalacherna i USA. Därför tenderar de norra delstaterna att ha störst radonrisk, medan större delen av Texas (med undantag för Amarillo och Austin) samt stora delar av den amerikanska västkusten har lägst risk. I Sverige är berggrunden i bland annat Mälardalen och längs kuststräckorna kända för förhöjda radonhalter.

Viktigt att tänka på

Att du bor i ett område med låga genomsnittliga radonhalter, eller att du har köpt ett nybyggt hus, betyder inte automatiskt att luften i hemmet är fri från radon. Enligt EPA kan bostäder i alla åldrar och med alla typer av konstruktioner ha radonproblem, eftersom vissa byggmaterial kan avge radon. Dessutom kan radon i vattnet bidra till förhöjda halter i luften, även om det krävs mycket höga nivåer i vattnet för att påverka inomhusluften nämnvärt.

Mät över tid

Radonhalten i luften varierar från dag till dag och mellan olika årstider – ofta är halterna högre under vintern då husen ventileras mindre. Därför rekommenderar experter alltid långtidsmätningar när du vill bedöma radonläget i ditt hem. Korttidsmätningar, till exempel med elektretjonkammare eller kolbehållare, ger dock snabba svar och kan hjälpa dig avgöra om omedelbara åtgärder behövs. Endast en mätning som pågår mer än 90 dagar ger en bild som ligger nära det verkliga årsmedelvärdet.

Så sänker du radonhalten

Ligger radonhalten i ditt hem nära eller över rekommenderade gränsvärden – i Sverige är referensvärdet för bostäder 200 Bq/m³ enligt Strålsäkerhetsmyndigheten – bör du anlita en fackman för att installera ett radonsänkande system, eftersom de flesta inte klarar av att montera ett sådant system själva. Du kan dock själv vidta flera åtgärder som hjälper, till exempel att täta sprickor och öppningar i grund och väggar samt öka ventilationen i huset. Sådana åtgärder kan tillfälligt sänka radonkoncentrationen, men för en bestående lösning krävs oftast ett permanent åtgärdssystem.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online