Polyeten, även känt som polyetenplast eller PE, är en polymer av etylen som främst används inom förpacknings-, jordbruks- och byggindustrin. Materialet framställs genom att smelta harts i ett långt, slitsformat munstycke varefter den heta plasten gjuts till film. Polyeten utgör en stor andel av all plastförpackning och används som påsar eller omslag för skydd – allt från matkassar och soppåsar till klädskydd från kemtvätten samt plast- eller stretchfilm som skyddar byggnader och grödor mot överdriven fukt. Polyeten klassificeras utifrån sin densitet och sina förgreningsegenskaper.
LDPE har en densitet på 0,91–0,94 g/cm³ och en smältpunkt på cirka 115 °C. Kristalliniteten är låg (50–60 procent), vilket beror på oregelbunden packning eftersom huvudkedjan är uppdelad i sidokedjor med två till fyra kolatomer. Den låga kristalliniteten gör materialet mer flexibelt, medan den oregelbundna packningen gör det svagare. LDPE är värmebeständigt och behåller sin flexibilitet över ett brett temperaturområde, men stiger temperaturen över rumstemperatur sjunker densiteten kraftigt. Den låga kristalliniteten gör materialet mer amorft, vilket ger god transparens. Det är kemiskt inert och har god resistens mot syror och alkalier. LDPE används ofta till smörgåspåsar, bilskydd, kramflaskor och fuktskydd i byggkonstruktioner.
Linjär lågdenspolyeten har högre draghållfasthet än konventionell LDPE. Filmens tjocklek kan minskas med cirka 50 procent jämfört med LDPE, vilket dock medför något lägre slagfasthet.
HDPE har en densitet på 0,95–0,97 g/cm³ och en smältpunkt på cirka 135 °C. Kristalliniteten är hög (över 90 procent) tack vare regelbunden packning, där huvudkedjan har färre än en sidokedja per 200 kolatomer. Den höga kristalliniteten gör materialet styvare, och den regelbundna packningen gör det starkare. Eftersom materialet är mindre amorft blir transparensen lägre. HDPE är kemiskt inert och motstår syror och alkalier väl. Det används ofta till fryspåsar, vattenledningar, isolering av ledningar och kablar samt extruderingsbeläggning.
Medeldenspolyeten har lägre kerbseghet än HDPE, men bättre beständighet mot spänningsprickbildning. Hårdheten och styvheten är lägre jämfört med HDPE. Densiteten ligger på 0,94 g/cm³.
Polyeten med ultrahög molekylvikt har mycket hög seghet och är starkt slitstarkt. Materialet är kemiskt inert och har även mycket hög slagfasthet vid låga temperaturer. Det används bland annat i maskindelar för hantering av burkar och flaskor, lager, kugghjul och rännor.
Vernet (tvärbundet) polyeten tillverkas av medel- eller högdenspolyeten som kan tvärbindas. Det är det mest använda rörmaterialet inom VVS-installationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online