Även om strålningstester bidrar till att utveckla bättre kärnteknik för våra energibehov, är de flesta människor rädda för strålningens effekter och intar en "NIMBY"-hållning (Not In My Backyard – inte i min närhet). Att strålning kan skada miljön är väl etablerat, men ibland överväger fördelarna med testning faran med strålningens effekter. Medicinska röntgenundersökningar kan till exempel hjälpa läkare att ställa diagnoser som räddar liv.
Kärntestning orsakar ofta negativa biverkningar genom den strålningsförorening som den avger.
Strålning uppstår när ett objekt avger energi i form av vågor. Det finns två typer av strålning: joniserande och icke-joniserande strålning. Joniserande strålning har mycket högre energi än icke-joniserande strålning och utgör den största delen av den farliga strålning som interagerar med människor, exempelvis röntgenstrålning och kärnstrålning, enligt den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA. Icke-joniserande strålning kommer däremot från mikrovågor och synligt ljus.
Även om röntgen betraktas som säker enligt EPA kan strålningseffekterna från den ändå ackumuleras i kroppen över tid. En studie om gammastrålning, som den som används vid röntgenundersökningar, utförd av Chulabhorn Research Institute i Bangkok, Thailand, visade att även låga doser av strålning kan orsaka cancer genom att skada DNA-strängar och ge upphov till andra genetiska mutationer.
Effekterna av kärnvapentester får stor uppmärksamhet i medierna, inte minst eftersom kärnvapen är konstruerade för militära ändamål. Organisationen Friends of the Earth, som arbetar mot kärnvapen, hävdar att strålningstester förorenar miljön. Strålningen från kärntester tar normalt tusentals år på sig att brytas ned. Under denna tid kan vatten och naturliga spridningsprocesser bära bort strålningen utanför ett testområde och därmed kontaminera helt nya områden.
Ibland påverkar strålningen från testerna inte människor direkt, men väcker politiska farhågor och risker. Det internationella samfundet har en bred överenskommelse om att förhindra spridning av kärnvapen, ofta genom att begränsa testverksamheten. År 2009 fick nordkoreanska kärntester världsledare, bland andra president Barack Obama, att uppfatta Nordkoreas testning som ett hot mot världsfreden snarare än som legitim verksamhet, rapporterade Reuters.
Mängden strålning som testerna bidrar med till miljön är betydligt mindre än de flesta tror, rapporterar Health Physics Society. Konstgjorda strålkällor, såsom medicinsk röntgen, står endast för cirka en fjärdedel av strålningsföroreningarna. Radongas, som vanligtvis förekommer i hem, orsakar i stället den största andelen av den strålning som människor utsätts för – omkring 200 millirem per år, enligt Health Physics Society. Genom att mäta radonhalter i bostäder och följa gällande strålskyddsregler kan exponeringen minskas ytterligare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online