Analys av EDTA i vatten – så fungerar kelateringsmedlet

Etylendiamintetraättiksyra, vanligen förkortat EDTA, är ett så kallat kelaterande medel som binder till sig metalljoner. När EDTA tillsätts vatten blir vattnet mjukare, men metalljonerna avlägsnas egentligen inte från vattnet. De binds istället fast och stabilt till EDTA-molekylerna, vilket gör att de inte längre orsakar problem med hårt vatten.

Vad är ett kelaterande medel?

Ett kelaterande medel är en kemisk förening som bildar bindningar med metalljoner. EDTA är särskilt effektivt eftersom det typiskt bildar fyra till sex bindningar samtidigt med en metalljon. Detta gör att jonerna omsluts helt av molekylen, ungefär som en klo som griper tag om sitt byte – därav namnet kelat, från grekiskans ord för klo.

Användningsområden för EDTA

EDTA används i många olika sammanhang i vardagen:

• Tvättmedel och tvålar: EDTA tillsätts för att förbättra rengöringseffekten. Genom att binda kalcium- och magnesiumjoner till sig förhindrar EDTA att tvålen bildar beläggningar, vilket gör att den skummar bättre och rengör mer effektivt även i hårt vatten.
• Livsmedelsindustrin: EDTA fungerar som konserveringsmedel och förlänger hållbarheten på många livsmedel. Det binder metalljoner som annars aktiverar enzymer och påskyndar nedbrytning. Vanliga exempel är kikärtor, torkade bananer och konserverade räkor.
• Vattenbehandling: Inom industrin används EDTA för att motverka avlagringar i rörledningar och pannor.

EDTA vid analys av vattenhårdhet

Vattenhårdhet avser i allmänna termer mängden kalcium och magnesium i vattnet. Vid hårdhetsanalyser används ofta en standardiserad EDTA-lösning som titreringsreagens. Metoden kallas komplexometrisk titrering och avgör exakt hur mycket kalcium och magnesium som finns i provet.

Vid analysen värms vattenprovet vanligtvis upp, vilket gör att metalljonerna löses ut ordentligt i vattnet. Därefter tillsätts EDTA-lösningen gradvis tills alla metalljoner har bundits. En färgindikator visar när punkten är nådd, och ur den mängd EDTA som förbrukats kan halten kalcium och magnesium beräknas. Resultatet anges oftast som milligram kalciumkarbonat per liter (mg/l).