Djurförsök, även kallat "djurforskning", "djurexperiment" eller "in vivo-testning", innebär att djurarter andra än människan används för forskning och experiment. Forskningen utförs vanligtvis vid universitet, medicinska fakulteter, läkemedelsföretag eller av företag som anlitas för att genomföra studier på uppdrag av någon annan. De mest undersökta djuren är bananflugor, maskar, möss, råttor och zebrafiskar. Även andra djur, som primater och lantbruksdjur, används i forskningssyfte. Djurrättsorganisationer ifrågasätter både nödvändigheten av djurforskning och resultatenas tillförlitlighet, eftersom det är osäkert hur en människa skulle reagera under samma förhållanden som djuret testades i.
Djurforskning går tillbaka till antikens Rom, då djur dissekerades i utbildningssyfte. Det var dock inte förrän på 1700-talet som djur började användas mer än människor i forskningssammanhang, och veterinärmedicinen blev populär – särskilt efter att en dödlig sjukdom hos nötkreatur spreds från Ryssland till Europa. Under 1800-talet testades alternativa läkemedel, narkosmedel och antiseptika på djur. Först under världskrigens tid blev djurforskningen allmänt accepterad och betraktad som givande.
En av de främsta anledningarna till att djur används i vetenskaplig forskning är att människans och djurens anatomi och fysiologi liknar varandra. Detta gäller särskilt däggdjur, eftersom de, precis som människor, består av celler, organ och vävnader. Därför ger djurstudier en god bild av hur en människa sannolikt skulle reagera på en viss substans, stimulans eller miljö.
Eftersom djur är så biologiskt lika människor delar vi mer än 200 hälsoproblem. Bland dessa sjukdomar finns cancer, hjärtsjukdom, hiv/aids, hepatit, diabetes, cystisk fibros, epilepsi, medfödda missbildningar samt skador på ryggmärgen.
Till skillnad från hos människor kan den miljö ett djur vistas i kontrolleras fullt ut. Detta skyddar djuren från yttre sjukdomar eller förhållanden som skulle kunna skada deras hälsa. Skulle tester göras på människor måste många svårberäknade faktorer tas med i beräkningen. Ett djur i en kontrollerad miljö har exempelvis reglerad temperatur och luftfuktighet. Yttre faktorer som livsstil och levnadsvillkor behöver därför inte beaktas, vilket gör att tester kan upprepas och resultat reproduceras på ett exakt sätt.
När forskning bedrivs måste den göras på ett "vetenskapligt giltigt" antal djur. Det innebär att testerna behöver upprepas på flera olika individer för att se hur resultaten skiljer sig åt och för att kunna ta fram korrekt statistisk data.
Samtidigt som djurforskning har bidragit till många medicinska genombrott fortsätter den etiska debatten. Idag styrs mycket av forskningen av de så kallade 3R-principerna – ersätta (replace), minska (reduce) och förfina (refine) – som syftar till att ersätta djurförsök där alternativ finns, minska antalet använda djur och förbättra djurens välbefinnande under försökens gång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online