
Varje vinter i kalla klimatområden runt om i USA sprids enorma mängder vägsalt över motorvägar och landsvägar för att hindra vägarna från att frysa till och därmed skydda alla som färdas på dem. Men det förs idag en pågående debatt om huruvida saltet som används för att skydda bilister faktiskt skadar miljön eller allmänhetens hälsa.
Cirka 10 miljoner ton vägsalt sprids på landets vägar varje vinter. Även om saltet hjälper till att hålla vägarna fria från farlig snö och is kan det samtidigt skada vår miljö och döda växter och vilda djur. Det vanligaste vägsaltet, natriumklorid, är billigt och enkelt att producera i stora mängder, men det är också den salttyp som är sämst för miljön.
Utöver miljöskadorna kan vägsalt också orsaka omfattande strukturella skador på motorvägar och vägar över hela landet. Natriumklorid har förmågan att bilda stora håligheter i vägbanan och bryter ner betong och asfalt över tid. Detta förstör vägytor, broar och parkeringsplatser – och kan till och med skada fordonen själva genom korrosion.
Vägsalt kan också döda växtlighet samt skada eller döda vilda djur som får i sig saltet direkt eller via sin födokälla och sitt dricksvatten, när grundvatten och jord kontamineras.
Det finns dessutom studier som visar att vägsalt kan innehålla cancerframkallande ämnen och potentiellt kunna bidra till cancer hos personer som ofta kommer i kontakt med det.
Skadorna som vägsalt orsakar har uppskattats till cirka 7 miljarder dollar per år. Summan består dels av de återkommande skadorna på vägar och infrastruktur, dels av skadorna på fordon i form av rost och korrosion.
Några föreslagna lösningar på problemet är att minska användningen av natriumklorid på vägarna under vintermånaderna och endast salta när det är absolut nödvändigt. New Yorks transportdepartement har dessutom föreslagit att belägga vägar med en mer porös typ av asfalt som absorberar salter och kemikalier och hindrar dem från att rinna ut i grundvatten eller jord.
Andra alternativ som diskuteras internationellt är halkbekämpning med sand eller grus, alternativa smältmedel som kalciumklorid eller kalciummagnesiumacetat (CMA), samt blandningar med exempelvis betsaft som minskar saltbehovet. Flera länder, däribland Sverige, har infört riktlinjer för att begränsa saltanvändningen i känsliga miljöer nära sjöar, vattendrag och grundvattentäkter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online