Koboltpigment har länge varit uppskattade bland konstnärer och hantverkare tack vare de intensiva, unika blå nyanser som metallen ger upphov till. Även om kroppen faktiskt behöver små mängder kobolt – ämnet ingår bland annat i vitamin B12 – kan överexponering få allvarliga konsekvenser. Den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) har konstaterat att kraftig eller långvarig exponering för kobolt kan orsaka betydande hälsoproblem.
Hälsorisken med koboltfärg inkluderar irritation i luftvägarna. Inandning av koboltdampar orsakar andningssvårigheter, och fortsatt exponering kan leda till lunginflammation, astma och andra respiratoriska allergier. En rapport från den amerikanska myndigheten Agency for Toxic Substances and Disease Registry (ATSDR) beskrev tillståndet hos arbetare som utsatts för sex timmar av koboltdampar på nivåer som bedömdes som farliga enligt OSHA:s riktlinjer. Personerna började pipa när de andades, och flera utvecklade koboltallergi. Forskarna anser att det finns starka belägg för en koppling mellan inandning av kobolt och vissa lungsjukdomar.
Koboltförgiftning har även kopplats till cirkulations- och skelettsystemet. Förgiftningen har associerats med en farlig ökning av röda blodkroppar, ett tillstånd som kan leda till bildning av potentiellt livshotande blodproppar. Forskning har dessutom kopplat kobolt till vissa former av bencancer via hyperplasi – ett tillstånd där celler behåller sin normala storlek men delar sig onormalt snabbt. I vissa fall förblir tillväxterna godartade, men de kan deformera kroppen.
Exponering för kobolt kan även orsaka hudinflammation. Kontakt med ämnet kan ge upphov till dermatit med röda, kliande fläckar precis där huden kommit i kontakt med ämnet. Inflammationen sprider sig ofta mellan fingrarna och upp i armveck eller andra hudveck. Hud som drabbats av dermatit kan vätska sig, och efter att besvären läkt kan tydliga ärr bli kvar. Läkare rekommenderar fuktiga kompresser för att lindra symtomen, i kombination med behandling med kortikosteroider. Antihistaminer kan användas mot klådan.
Ytterligare hälsorisker med koboltfärg inkluderar illamående, kräkningar, diarré och värmevallningar. Exponering för koboltdampar kan också ge ökad slembildning samt skador på sköldkörteln och bukspottkörteln. Tidskriften Journal of Internal Medicine har rapporterat att mycket höga koncentrationer av kobolt återfinns i bukspottkörteln hos personer som regelbundet kommer i kontakt med ämnet. Förhöjda koboltnivåer kan leda till att alfacellerna i bukspottkörteln förstörs – celler som ansvarar för att höja blodsockernivån i kroppen.
Om du arbetar med koboltbaserade färger finns det flera sätt att minska riskerna. Använd alltid skyddshandskar, skyddsglasögon och andningsskydd med lämpligt filter, arbeta i väl ventilerat utrymme eller under frånluft, och undvik att äta, dricka eller röka i arbetsområdet. Tvätta händerna noggrant efter arbetet och förvara färgerna oåtkomligt för barn. Upplever du symtom som andningsbesvär, hudutslag eller ihållande illamående efter kontakt med koboltfärg bör du söka vård och informera vården om din exponering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online