Växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen. Det är gaser som fångar värme i jordens atmosfär och får medeltemperaturen att stiga över hela planeten. En rad olika energikällor och icke-energikällor står för utsläppen av växthusgaser, vilka den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) övervakar årligen. Enligt myndighetens inventeringsrapport från 2011 uppgick USA:s totala utsläpp av växthusgaser år 2009 till 6 639,7 teragram koldioxidekvivalenter – sex procent mindre än totalen för 2008.
Metan är en av de viktigaste källorna till växthusgaser enligt EPA. Gasen bildas genom olika aktiviteter kopplade till djurhållning, exempelvis enterisk fermentering och hantering av gödsel. Metan uppstår som en del av matsmältningsprocessen hos boskapsdjur. En del av processen innebär att djuren andas ut metan som en biprodukt, beroende på hur materialet bryts ner i magen – något som kallas enterisk fermentering. Gödselhantering å andra sidan avser odling och skötsel av gödsel, som utgör en stor del av jordbruksindustrin. Metan produceras när gödseln bryts ner.
Risodling främjar produktionen av metan, vilket gör den till en mänsklig aktivitet som släpper ut växthusgaser. När risfält översvämmas bryts organiskt material ner i jorden och metan bildas. Nedbrytningsprocessen är anaerob, det vill säga den sker "utan syre". I översvämmade risfält tar syret slut, vilket skapar en idealisk miljö för anaerob nedbrytning. Markens kondition avgör hur mycket metan som frigörs i processen.
Förbränning av fossila bränslen är en aktivitet som producerar koldioxid, en av de största källorna till växthusgaser. Bensin, kol och olja som används i bilar, industrianläggningar och vid elproduktion är de största bidragsgivarna till koldioxidutsläppen. Vid förbränning av fossila bränslen bildas nästan uteslutande koldioxid, som går direkt ut i atmosfären. I USA var elproduktion år 2011 den största källan till förbränning av fossila bränslen, med 41 procent av alla koldioxidutsläpp. Eftersom fossila bränslen är icke-förnybara energikällor kan användningen styras för att minska mängden koldioxid som släpps ut och omvandlas till växthusgaser.
Markhantering producerar lustgas (dikväveoxid), en gas som bidrar till växthuseffekten. Marken innehåller naturligt en viss mängd kväve, men vissa markhanteringsåtgärder tillför mer kväve, vilket ökar mängden lustgas som avges. Användningen av syntetiska och organiska gödningsmedel höjer exempelvis de naturliga kvävenivåerna i jorden, liksom spridning av stallgödsel på åkrar. Även grundvatten som innehåller kväve påverkar mängden kväve i marken. Alla dessa faktorer bidrar till utsläpp av lustgas, som därmed utgör en betydande källa till växthusgaser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online