Passiv rökning, ofta kallad ETS (environmental tobacco smoke), är den rök som andra personer andas in när någon röker i närheten. Även om den inte är lika farlig som att röka själv kan exponering för passiv rökning orsaka allvarliga hälsoproblem hos både vuxna och barn. Forskning visar dessutom att det inte finns någon helt säker nivå av exponering – även kortvarig vistelse i rökig miljö kan påverka kroppen negativt.
Även om passiv rökning inte är lika skadlig som aktiv rökning har den visats kunna orsaka lungcancer hos vuxna. Redan 1992 uppskattade USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) att cirka 3 000 amerikanska vuxna årligen utvecklar lungcancer till följd av exponering för passiv rökning.
Enligt EPA bidrar exponering för passiv rökning varje år till mellan 150 000 och 300 000 fall av bronkit och lunginflammation – enbart bland barn under 18 månader. Små barn är särskilt känsliga eftersom deras luftvägar fortfarande är under utveckling.
EPA har konstaterat att exponering för passiv rökning ökar förekomsten av vätska i mellanörat, ett vanligt symtom vid mellanöroninflammation. Detta kan leda till återkommande öroninfektioner hos små barn och kan i vissa fall påverka hörseln och språkutvecklingen.
Barn som redan lider av astma kan drabbas av betydligt svårare symtom när de utsätts för passiv rökning. EPA uppskattar att mellan 200 000 och 1 000 000 barn med astma får försämrade besvär varje år på grund av exponering för andras tobaksrök.
Utöver att förvärra befintlig astma tyder studier på att passiv rökning också bidrar till att nya astmafall utvecklas hos barn. Risken är särskilt hög för barn som vistas i rökiga hemmiljöer under sina första levnadsår.
Det mest effektiva skyddet mot passiv rökning är att helt undvika rökiga miljöer. Rök aldrig inomhus eller i bilen där barn vistas, eftersom skadliga partiklar kan finnas kvar länge i luften, på möbler och på kläder. Att skapa rökfria hem och bilar är ett av de enklaste och viktigaste stegen för att skydda barnens hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online