Trots att de flesta förstår att rökning är ett beroende och att det är klokt att sluta, finns det fortfarande mycket desinformation och ren okunskap om farorna. I en rapport från 2008, som förutsåg en miljard dödsfall orsakade av tobak under det kommande seklet, betonade Världshälsoorganisationen (WHO) att regeringar behöver varna sina befolkningar om tobakens faror – en av strategierna för att bromsa det som WHO kallar en global epidemi. Enligt WHO är tobaksbruk vanligt i världen bland annat på grund av "bristande medvetenhet om dess faror".
En vanlig myt är att lungcancer är den enda cancerform som rökning orsakar. Faktum är att rökning orsakar många olika typer av cancer, inklusive former som tjocktarmscancer, som kan verka helt orelaterade till rökberoendet. Förutom att ligga bakom de flesta dödsfallen i lungcancer orsakar rökning även de flesta fallen av blåscancer, svalgcancer, matstrupscancer och struphuvudscancer. Andra cancerformer som kopplas till rökning är njurcancer, magcancer, livmoderhalscancer, bukspottkörtelcancer och akut myeloisk leukemi.
En annan myt är att hjärt-kärlsjukdomar och stroke är de enda hälsoriskerna utöver cancer som rökare behöver oroa sig för. Sanningen är att rökning skadar nästan alla organ i kroppen. Det gäller även matsmältningssystemet, vilket kan leda till magsår, halsbränna och Crohns sjukdom – en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan uppstå var som helst i matsmältningskanalen, från tunntarmen till tjocktarmen. Levern skadas också, eftersom rökning stör dess förmåga att avlägsna gifter från kroppen, och befintlig leversjukdom kan förvärras. Även skelettet påverkas negativt: rökare drabbas av minskad benmassa och löper större risk att utveckla benskörhet (osteoporos).
Många tror felaktigt att rökstopp automatiskt leder till viktökning. Faktum är att inte alla som slutar röka går upp i vikt. När före detta rökare gör det handlar det oftast bara om cirka 3–4 kilo, även om ungefär 10 procent går upp 14 kilo eller mer. En cigarett får visserligen kroppen att tillfälligt förbränna fler kalorier (samtidigt som den skadar hjärtat), men efter rökstopp förbränner du bara något färre kalorier per dag än när du rökte.
En utbredd myt är att cigaretter med mindre tjära och/eller nikotin skulle vara bättre för hälsan än vanliga cigaretter. Dessa säljs under namn som lättcigaretter, lågtjära, milda eller ultralätta, och har små hål i filtret som späder ut röken när en rökmaskin testar den – data som får vissa rökare att tro att de är ett bättre val. Tyvärr kan rökare oavsiktligt täppa till hålen med fingrarna eller munnen. De som inte gör det tenderar istället att kompensera för den lägre nikotinmängden genom att röka fler cigaretter eller inhalera djupare. Den amerikanska cancerorganisationen National Cancer Institute har konstaterat att cigaretter med låga utsläpp inte ger något skydd alls mot rökningens skadliga effekter.
En skadlig myt är att det inte spelar någon roll att sluta röka när man rökt länge eller passerat en viss ålder. Det stämmer att rökstopp före 30 års ålder minskar risken att dö i rökrelaterade sjukdomar med 90 procent, och att rökstopp före 50 års ålder halverar risken att dö av rökrelaterade orsaker inom de närmaste 15 åren. Men fördelarna med att sluta finns alltid där, oavsett ålder:
Inom 20 minuter efter din sista cigarett sjunker pulsen. Efter 12 timmar har kolmonoxidenivåerna i blodet normaliserats. Efter ett år är risken för kranskärlssjukdom halverad. Efter fem till femton år är strokerisken lika låg som hos en person som aldrig rökt. Kroppens läkning fortsätter i många år därefter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online