1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Läkemedel och behandling vid Parkinsons sjukdom – från levodopa till djup hjärnstimulering

Behandlingsfilosofi

Start när symtom påverkar funktion. Alla läkemedel har biverkningar och minskar i effekt över tid. Kirurgi (DBS) för utvalda. Sjukdomen fortskrider trots behandling.

Tidiga motoriska symtom

Carbidopa-levodopa (Sinemet/Parcopa)

Mest effektivt. Ersätter dopamin. Risk: dyskinesier (ofrivilliga rörelser) vid långtidsbruk.

Dopaminagonister (första val för att undvika dyskinesier)

  • Pramipexol (Mirapex), Ropinirol (Requip), Rotigotinplåster (Neupro)
  • Låter hjärnan tro att dopamin finns. Mindre dyskinesier.
  • Biverkningar: sömnighet, ben svullnad, hallucinationer. Mindre effektiva på rörelse.

MAO-B-hämmare

  • Selegilin (Eldepryl), Rasagilin (Azilect)
  • Hjälper hjärnan behålla dopamin. Mindre dyskinesier, men mindre effektiva.

Amantadin

Kan hjälpa mot dyskinesier när de uppstår.

Tremor-specifik behandling

Antikolinergika: Bensatropin (Cogentin), Trihexifenidyl (Artane). Endast <60 år, inga kognitiva problem. Amantadin också alternativ. Biverkningar begränsar användning.

Sena motoriska fluktuationer ("off-time")

  • Rasagilin (MAO-B), Entakapon (COMT-hämmare, Comtan) – dagliga tabletter för att minska off-time.
  • Apomorfin (injicering) – akut lindring av off-time.
  • Duopa (levodopa-gel via pump i mage) – kontinuerlig, men operationsrisk.

Icke-motoriska symtom

  • REM-sömnstörning: Klonazepam (låg dos)
  • Rastlösa ben: Carbidopa-levodopa kvällstid
  • Trötthet: Metylfenidat (Ritalin)
  • Förstoppning: Polyetylenglykol (Miralax)
  • Erektil dysfunktion: Sildenafil (Viagra)
  • Demens: Rivastigmin (Exelon)
  • Depression: Pramipexol eller standardantidepressiva
  • Hallucinationer: Quetiapin (Seroquel) eller Clozapin (kräver blodkontroller)

Djup hjärnstimulering (DBS)

Indikation: <70 år, ingen demens, bra levodopa-svar, medikamentösa komplikationer (dyskinesier, fluktuationer). Elektroder i hjärnan, styrs av patienten. Risker: infektion, blödning, blodproppar, fall, depression. Fördröjer *inte* sjukdomsutveckling.

Viktigt

Rapportera alla symtom, mediciner, kosttillskott till din läkare. Behandling är individuell och justeras löpande.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online