Ingen enda test ger diagnosen
Läkare använder: symtom + fysisk undersökning + läkemedelssvar + (sällan) bilddiagnostik. Tidig/mild sjukdom = svårare att diagnostisera. 5–10 % misstänks initialt ha annat tillstånd (Neurology 2006).
Kliniska kriterier (diagnostiska hjörnstenar)
- Bradykinesi (saktrörelse): Minskat ansiktsuttryck, få spontana rörelser, långsam gående. *Måste finnas*.
- Tremor (vilovimma): Hand, fot, ansikte – ofta börjar i ett finger.
- Rigiditet (stelhet): Minskat armsväng vid gång, motstånd vid passiv rörelse.
- Postural instabilitet: Dålig balans, faller bakåt – kommer *senare* än övriga.
Symtom oftast asymmetriska (värre ena sidan).
Levodopa-testet
Levodopa (L-dopa) fyller på dopamin. Vid Parkinsons: symtom förbättras tillfälligt. "Levodopa-utmaning" stödjer diagnos. Men: mycket mild/tidig sjukdom kan inte svara. Biverkningar (illamående, lågt blodtryck) förebyggs med domperidon eller carbidopa-levodopa-kombination.
Bilddiagnostik – stöd, inte bevis
- SPECT (DaTscan): Visar dopamintransportörförlust. Skiljer Parkinsons från essentiell tremor.
- MRT: Kan utesluta andra sjukdomar med liknande symtom (t.ex. vaskulär parkinsonism, multipel systematrofi, progressiv supranukleär pares).
Differentiering från "Parkinson-plus"-syndrom
Tal för *annan* diagnos:
- Balansproblem/faller *tidigt*
- Symmetriska symtom (båda sidor lika dåliga)
- Snabb progression
- Ingen tremor
- Tidiga autonoma symtom (urin/tarm, erektil dysfunktion, ortostatisk hypotension)
- Dåligt svar på levodopa
Slutsats
Diagnos ställs kliniskt av neurolog med erfarenhet av rörelsesjukdomar. Tidig remiss vid misstanke ger bästa möjlighet till rätt behandling i tid.