Insulinspik – vad driver den?
Blodsocker stiger efter måltid → insulin frigörs. Snabb ökning = insulinspik. GI (1–100) förutsäger sannolikhet: lägre GI = mindre spik. Men: ingen enskild GI-gräns garanterar/spikar insulin pålitligt.
GI-kategorier
- Lågt: 0–55
- Måttligt: 56–69
- Högt: ≥70
Faktorer som förskjuter GI
- Socker/stärkelse/fiber/protein/fett-typ och -mängd
- Förädling, tillagningsmetod, mognad
- Matsmältning/absorption hastighet
Insulinrespons ≠ bara GI
- Protein kan starkt stimulera insulin (t.ex. mejeri – Am J Clin Nutr 2001)
- Fett har mindre effekt
- GI är en ensam mätning – fångar inte måltidskomplexitet
GI:s begränsningar (ADA, Diabetes Care 2014)
- Studier visar både nytta och ingen effekt av lågt GI-diet vid diabetes
- Förklaras delvis av att vi äter blandade måltider → kombinationseffekt på blodsocker/insulin
- GI kan inte exakt förutsäga insulinrespons
Alternativa mätt
- Glykemisk belastning (GL): GI × portionens kolhydrat / 100. Tar hänsyn till portionsstorlek.
- Matinsulinindex (FII): Mäter direkt insulinrespons (inte blodsocker). Kan hantera blandade måltider. Forskning pågår (Diabetes Care 2015).
Slutsats
GI är ett grovt verktyg. Använd som vägledning (välj lågt GI-källor), men kombinera med portionskontroll, protein/fett/fiber-balans, och individuell blodsockeruppföljning.
