1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Möjliga komplikationer av sömnlöshet: Beroende, fetma, idrottsskador och mer

Kronisk sömnlöshet har vidsträckta effekter, och komplikationerna är inte milda. Här är de mest betydelsefulla riskerna.

Beroende av sömnmedel

Den mest uppenbara komplikationen är beroende av läkemedel, särskilt bensodiazepiner (t.ex. Valium®, lorazepam). Vid långvarig användning (mer än sex månader) uppstår tolerans, rebound-sömnlöshet, kognitiv nedsättning, agitation, depression, anterograd amnesi, förvirring, mardrömmar och ökad olycksrisk. 58–84 % av patienter tar fortfarande bensodiazepiner sex månader efter start. Det finns stark överlapp med alkohol- och drogberoende: 80 % av långtidsanvändare har andra diagnoser som alkoholism eller depression, och upp till 40 % av alkoholister rapporterar bensodiazepinanvändning. Nyare bensodiazepinliknande medel (zolpidem, eszopiklon) med lägre missbrukspotential blir vanligare.

Fetma och sömnbrist

Fetma är vanligare hos vuxna som sover <6 timmar/natt, och bevis pekar på samband med barndomsfetma. Barn med otillräcklig sömn har dubbelt så stor risk att bli överviktiga. Överdriven skärmtid (TV, smartphones, spel) korrelerar med fetma hos barn/ungdomar. 71 % av amerikanska tonåringar har TV i sovrummet – vilket sämrar sömnhygien och fördröjer sömnfaser genom att störda cirkadiaka rythmer och minska djup sömn (slow-wave) och REM-sömn. Djup sömn är avgörande för tillväxthormonutsöndring; tidig förlust kopplas till metaboliska avvikelser som bestående fetma, diabetes och högt blodtryck.

Idrottsprestanda och skadorisk

Otillräcklig sömn minskar kardiovaskulärt svar på ansträngning med 11 %. Sömnlöshet kopplas till ökad smärtupplevelse, högre trötthet, nedsatt inlärning/minne, försämrat immunsvar och långsammare återhämtning. Tidiga morgonpass, överdriven koffein och frekvent natturinering (av aggressiv hydrering) bidrar till sömnbrist hos idrottare.

Ungdomar är extra sårbara

Minst 9 timmar sömn/natt rekommenderas för 12–18-åringar. Studentidrottare med <8 timmar sömn under 30 dagar hade 1,7 gånger högre risk för sportskador. Simmare som sovit 10+ timmar/natt i 7 veckor förbättrade sprittider, reaktionstid, vändningstid och humör. Sömn är starkt kopplad till färdighetsinlärning. Tidiga morgonträningspass kan skada sömnkvaliteten hos unga idrottare – tränare bör vara uppmärksamma.

Intressant nog försämrar en enda dålig natt inte generellt elitidrottares prestanda. 2/3 rapporterar sämre sömn innan tävling. Spänning/ångest kan buffras genom att öka sömnen dagen före och upprätthålla goda sömn- och näringsvanor inför tävling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online