
ADHD (tidigare kallat ADD) omdöptes 1994 för att beskriva störningen mer exakt. Tre undertyper känns igen, alla med egna beteendemönster. ADHD debuterar i barndomen men kan diagnostiseras sent. De känslomässiga effekterna försämrar förmågan att fungera i flera livsområden.
Humörsvängningar är en vanlig känslomässig bieffekt som påverkar alla åldrar. De kan vara svåra att skilja från stress eller livshändelser (skilsmässa, flytt, jobbbyte). Enligt Mayo Clinic kan ADHD vara svår att diagnostisera eftersom känslomässiga symtom efterliknar andra stämnings- och ångeststörningar. Hälften av vuxna med ADHD har också annan psykisk sjukdom, t.ex. depression. Läkare använder frågeformulär, fysisk undersökning och anamnes för att utesluta andra orsaker.
Impulsivitet gör individer otåliga och reagerar olämpligt. Barn med ADHD kan bli disiplinerade i skolan för att spruta ut kommentarer och visa beteende som uppfattas som oförskämt. Klasskamrater och lärare kan se dem som störande, vilket gör det svårt att skapa vänskaper. Enligt National Institute of Mental Health visar impulsiva barn känslor utan filter och agerar utan hänsyn till konsekvenser. Vuxna kan avbryta samtal och bli lätt irriterade i vardagliga situationer (kö, trafik).
Ilska är normalt, men personer med ADHD kan ha större problem att fokusera och hantera stress, vilket orsakar frustration och ökar ilskan. Enligt Mayo Clinic kan ilskanfall komplicera relationer och orsaka problem på jobbet eller i skolan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online