
Enligt professor Gary Cunningham drabbas 40 % av gravida kvinnor av förstoppning någon gång. Motilitetsstudier visar att tarminnehållets genomgångstid ökar progressivt varje trimester. Den förseningen ger små, hårda avföringar som ackumuleras i nedre tjocktarmen och orsakar krampartade bukbesvär.
Typisk förstoppningssmärta är lindrig till måttlig, diffus, krampartad och anfallsvis. Allvarlig, lokaliserad, konstant eller ihållande smärta kräver läkarundersökning för att utesluta allvarligare orsaker (t.ex. blindtarmsinflammation, graviditetskomplikationer). Graviditet förändrar inte karaktären av förstoppningssmärta – annorlunda smärta ska alltid utredas.
Mayo Clinic anger att de flesta receptfria laxativa är säkra under graviditet om packningsanvisningen följs. För snabbare lindra (5 minuter via enema, 30–60 minuter via supplettyg) kan bisacodyl användas. Om första dosen inte hjälper – kontakta läkare innan ytterligare åtgärder.
American Dietetic Association rekommenderar gradvis ökning av fibrer: fullkorn, baljväxter, frukt, grönsaker eller fibretillskott. Lösliga fibrer binder vatten (mjukare avföring), olösliga ökar volym och hastar passage. Regelbunden rörelse och tillräcklig vätska är grundläggande.
Långvarig förstoppning kan ge fekal impaktion, megakolon, hemorrojder och analfissurer. Gravida har ökad risk p.g.a. ökat abdominaltryck, utvidgade vener i tjocktarmen/ändtarmen (blodflödeshinder) och hormoner som minskar tarmmotilitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online