Vad är frusen axel?
Även kallad adhesiv kapsulit. Kan debutera spontant. Vanligast hos medelålders kvinnor. Orsak oklar, men starka kopplingar till flera sjukdomar finns.
Axelns anatomi
- Led: skulptekben (scapula) + överarmsben (humerus).
- Scapula har konkav yta (glenoid). Humerusens avrundade ände sitter i glenoid.
- Normalt: tunn, lös ledkapsel (förbinder humerus–glenoid) → stor rörelseomfattning.
Sjukdomsprocess
- Inflammation i axeln – mycket smärtsam.
- Överdriven tillväxt av kapsel/synovium.
- Överskott vätska / ärrvävnad bildas.
- Kapseln kontraheras och förtjockas (mer kollagen).
- Resultat: dramatiskt nedsatt axelrörelse.
Utlösande faktorer
Trauma
- Vanligast: axelskada → inflammation.
- Andra: skada i närliggande led (armbåge/handled) + axel hålls stilla (t.ex. sling) → styvhet → inflammation.
Diabetes
- Patienter med frusen axel ska screenas för diabetes.
- Tecken: ökad törst, urinering, oförklarlig viktminskning, trötthet.
- 10–20 % av diabetiker drabbas (AAOS). Orsak oklar.
Sköldkörtelsjukdomar
- Hypo- eller hyperthyreos → adhesiv kapsulit.
- Hashimotos sjukdom, Graves sjukdom → kan orsaka frusen axel hos yngre.
- Oförklarlig viktförändring = karakteristiskt (Endocrine Society).
Autoimmuna sjukdomar
- Kroppen attackerar egna organ.
- Exempel: typ 1-diabetes, Graves, Hashimotos.
- Frusen axel associerad med dessa och andra autoimmuna tillstånd.
Neurologiska och kardiopulmonära tillstånd
- Parkinsons sjukdom – associerad.
- Lung-/hjärtsjukdom: efter hjärtkirurgi, hjärtinfarkt.
- Stroke: risk för adhesiv kapsulit (hjärtföreningen + rörelseförlust).
- Tuberkulos: ökad risk för frusen axel.
Klinisk betydelse
Frusen axel är ofta sekundär till en annan sjukdom. Vid diagnostik: alltid screena för diabetes, sköldkörtel, autoimmuna, neurologiska, kardiopulmonära tillstånd. Behandla grundorsaken + axelrehab.