1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Mononatriumglutamat (MSG) – neurologiska effekter och säkerhetsgränser

Vanlig smakförstärkare under 100 år

MSG = natriumsalt av glutaminsyra (naturlig aminosyra). Isolerat 1907 ur tång av japansk forskare. Kockar upptäckte smakförstärkning. Patenterat 1909 (Ajinomoto), sålt som “Aji-no-moto”. USA 1947 som “Ac’cent”. Idag i nästan all fast food + massor av varor. Kopplats till fetma, matberoende, migrän, neurologiska tillstånd. FDA: “generally recognized as safe” (GRAS), men vissa forskare menar toxiska effekter.

Allmänna effekter

Forskning: MSG drar upp insulinproduktion drastiskt (används för att göra råttar feta). Näringsindustri erkänner beroendeframkallande egenskaper, men hävdar nytta för äldre riskundernärda. Glutamat = hjärnans primära exciterande neurotransmittor. Överflöd → neurologiska symptom.

Potentiella neurologiska effekter

Neurotransmittorer (glutamat) noggrant balanserade. Överdrivet → excitotoxin (överstimulerar celler till död). Archives of Neurology 2001: obalanserad glutamat → neurotoxiskt → enzymatiska kaskader → celdöd. Forskare kopplar MSG till: migrän, anfall, autism, ADHD, Alzheimer, ALS, MS, Parkinson. Men European J Clin Nut 2007: internationellt expertpanel fann MSG “ofarligt för hela befolkningen”. Säker gräns: 16 mg/kg kroppsvikt/dag.

Dold MSG i mat

Utbredd i tusentals produkter (beredda lager/soppor, kryddor, grillsoaser, dressingar, konserver). Sällan listat som “MSG” p.g.a. negativ inställning. Istället: hydrolysat vegetabiliskt/växtprotein, växtproteinextrakt, jästdrycksextrakt, texturerat protein, etc (Nutrition & Public Health).

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online