Börja hos din primärvårdsläkare
Många upplever ångest först som fysiska symptom: hjärtklappning, bröstsmärta, andnöd, kraftig svettning. Även om dessa oftast är ofarliga kan de signalera hjärtsjukdomar, sköldkörtelproblem, diabetes eller anemi. En grundlig fysisk undersökning är därför första steget. Läkaren kartlägger också familjehistoria, livsförändringar, kost, koffein, alkohol och droganvändning. Utelämnas fysiska orsaker följer ofta remiss till psykiater.
Psykiatriska bedömningsinstrument (enligt DSM-5)
För generaliserad ångestsyndrom (GAD) krävs:
- Intensiv oro/oro de flesta dagar i minst 6 månader.
- Svårigheter att kontrollera oron.
- Minst 3 av 6 symtom: rastlöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, muskelspänning, sömnproblem (närvarande de flesta dagar senaste 6 månaderna).
- Betydande lidande eller funktionsnedsättning.
- Ångesten fokuserar inte primärt på panikattacker, social bedömning eller specifika fobier.
- Symtomen förklaras inte av fysisk sjukdom, substansbruk eller annan psykisk störning.
Skattningsskalor för svårighetsgrad
- Hamilton Anxiety Rating Scale (HAM-A): 14 frågor om humör, rädsla, spänning, sömn, fysiska/intellektuella/beteendemässiga symptom (skala 0–4).
- Beck Anxiety Inventory (BAI): 21 frågor om symptom senaste veckan (inte alls – mild – måttlig – allvarlig).
- Penn State Worry Questionnaire: 16 frågor som mäter intensitet, kontrollbarhet och frekvens av oro; skiljer GAD från social fobi.
Komorbiditet – sök efter samtidiga tillstånd
Psykiatern utredar också om patienten lider av depression, bipolär sjukdom, ADHD eller andra tillstånd som ofta samexisterar med ångest.
När ska du söka hjälp?
Om du varit oroad i flera månader och bekymren förbrukar din energi och påverkar din funktionsförmåga – boka tid hos läkare. En korrekt diagnos är första steget till lättnad.