Omfattning
Ångestsjukdomar drabbar ~40 miljoner vuxna amerikanner/år (NIMH). Former: panik, GAD, OCD, PTSD. Både biologiska och miljöfaktorer bidrar.
Genetik
- Identiska tvillingar: dubbelt så hög koncordans för ångestsyndrom som fraturtvillingar (Acta Psychiatr Scand 2007).
- Finska studier (ScienceDaily 2008): specifika genvarianter kopplade till olika ångestsjukdomar; olika genetiska uttryck för olika diagnoser.
Hjärnkemi – neurotransmittorer
- GABA: Huvudhämmande. Nedsatt funktion → överaktivering, hypervigilans. Bensodiazepiner ökar GABA-aktivitet.
- Serotonin: Reglerar humör/ångest. SSRI ökar tillgänglighet → anxiolytisk effekt.
- Noradrenalin: Stresshormon/neurotransmittor. Ökad vid ångest. SNRI, betablockerare (perifert) påverkar.
Fight-or-flight & amygdala
- Amygdala (mandelkärna) bearbetar sensorisk info → tolkning till hypotalamus (rädsla).
- Hypotalamus → stresshormoner (binjurebark) + sympatikus aktivering (puls, andning, blodflöde till muskler).
- Vid ångestsjukdomar: amygdala/hypotalamus överaktiva p.g.a. feltolkning av sensoriska signaler → överdriven fight-or-flight.
Kliniska implikationer
- Genetisk rådgivning vid stark familjebelastning.
- Läkemedel riktar sig mot GABA, serotonin, noradrenalin.
- KBT normaliserar amygdala-reaktivitet (neuroimaging-studier).
- Livsstil (motion, sömn, stresshantering) modifierar biologisk sårbarhet.
Slutsats
Ångest har stark biologisk grund (genetik, neurotransmittorer, amygdala/HPA-axel). Miljö triggar/upprätthåller. Integrerad behandling (biologisk + psykologisk + social) ger bäst utfall.