Divertikulit är inflammation i divertikula (utpåsar i tjocktarmen), vanligast hos äldre. Prednison, en stark kortikosteroid, kan förvärra tillståndet och öka risk för allvarliga komplikationer.
Varför prednison är problematiskt
- Immunpåverkan: Prednison nedsätter immunförsvaret, vilket ökar risken för infektion i divertikula och perforering.
- Fördröjd läkning: Kan maskera symtom och fördröja diagnostik.
- Perforeringsrisk: Enligt studier (t.ex. NZ Medical Journal) har perforerad divertikulit under steroidbehandling en dödlighet på 27–100%.
- Återfall: Även efter utläknad divertikulit kan prednison trigga ny infektion.
Rekommendationer
- Undvik prednison vid aktiv divertikulit. Använd antibiotika (t.ex. ciprofloxacin + metronidazol) och kostanpassning (flytande/kostfiber) som förstahandsval.
- Informera alla läkare om du har/hade divertikulos/divertikulit innan du börjar steroidbehandling av annan orsak (artrit, astma, etc.).
- Alternativa antiinflammatoriska medel: NSAID (ibuprofen, naproxen) bör undvikas vid aktiv divertikulit (ökar blödningsrisk). Paracetamol är säkrare för smärta.
- Äldrepatienter: Särskilt sårbara – nästan 50% över 60 år har divertikulosis. Lägsta möjliga steroid-dos, kortast möjliga tid, nära uppföljning.
Varningssignaler under steroidbehandling
Sök akut vård vid: Ny, intensiv bukسمärta (ofta vänster undre kvadrant), feber, illamående, blod i avföring, peritonitstecken (hård, öm mage).
Sammanfattning
Prednison är relativt kontraindicerat vid divertikulit. Om steroidbehandling är nödvändig för annan allvarlig sjukdom: specialistkoordinering, profylaktiska antibiotika kan övervägas, strikt övervakning.