Kraftidrott (tyngdlyftning, sprint, kast, powerlifting) kräver en annan näringsstrategi än uthållighet. Målet: behålla/bygga muskelmassa och styrka, inte maximera glykogenlagring.
Protein – prioriteten nr 1
- Behov: 1,2–1,7 g/kg kroppsvikt/dag (≈ 0,55–0,77 g/lb)
- Källor: kött, fisk, ägg, mejeri, soja – hög biologisk värde
- Timing: "Anabolt fönster" 1 h post-träning är kritiskt (Stuart Phillips, IJSNEM)
- Fördela: 20–40 g protein/måltid, 4–6 ggr/dag
Kalorier – justera efter mål
| Mål | Kcal/lb kroppsvikt/dag |
| Viktbehållande | 13–15 |
| Viktminskning (viktklass/ratio) | 10–12 |
| Massa/tyngre klass | 16–18 |
Exempel: 200 lb man, viktbehållande = 2 600–3 000 kcal/dag.
Kolhydrater – viktiga men inte dominanta
- USADA: 50–70% av kalorier (högre än kraftidrottare behöver)
- Phillips: 30–65% – mer individualiserat
- Vid 3 000 kcal = 900–1 900 kcal från kolhydrater (225–475 g)
- Timing: före/efter träning + tävling är kritiskt
Måltidsfrekvens & exempel
5–6 måltider/dag (3 huvud + 2–3 mellanmål/shakes):
- Frukost: ägg på fullkornbagel / skinka-omelett + havregröt
- Lunch: kalkonwrap / pastasallad med tonfisk
- Middag: nötkött/fisk/veg-protein + grönsaker
- Pre/Post-workout: lättsmälta kolhydrater (banan, riskakor, chokladmjölk, sportdryck) + protein
Fett – välj hälsosamma källor
Nötter, avokado, olivolja, fet fisk – stöder hormoner och joint health. Undvik transfetter, begränsa mättade.
Sammanfattning
Kraftidrottare äter för prestanda: högt protein, moderata kolhydrater runt träning, kalorier anpassade efter mål. Kvalitet > kvantitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online