Fett innehåller mer än dubbelt så många kalorier per gram som protein eller kolhydrater, vilket gör att en begränsning av fettintaget kan vara en strategi för att minska kaloriintaget. Men att äta för lite fett kan också leda till problem. Vissa fetter är livsviktiga, och det är bättre att begränsa ohälsosamt mättat fett samtidigt som man säkerställer tillräckliga mängder av de hälsosammare omättade fetterna.
Enligt kostrekommendationer bör vuxna få 20–35 % av sina kalorier från fett, 10–35 % från protein och 45–65 % från kolhydrater. De essentiella omega-6-fettsyrorna (från nötter, frön och vegetabiliska oljor) bör utgöra 5–10 % av kalorierna, och omega-3-fettsyror (från fet fisk och linfrö) 0,6–1,2 %. Vid en 2000-kalorikost motsvarar det 11–22 g omega-6 och 1,3–2,6 g omega-3. Resten av fettintaget kan bestå av enkelomättade fetter (olivolja, nötter, avokado) och mättade fetter (kött, fjäderfä, mejeri), men helst mestadels omättade fetter.
Vitaminerna A, D, E och K är fettlösliga och kan bara absorberas i närvaro av fett. Ett för lågt fettintag kan leda till brister med allvarliga konsekvenser:
En brist på essentiella fettsyror ger torr, skör hud, sämrad sårläkning och ökad infektionskänslighet. Utan omega-3 eller omega-6 kan symtom uppstå redan efter en vecka. Även om omega-6-intaget är tillräckligt kan otillräckligt omega-3 ge minnes- och inlärningssvårigheter. De flesta människor får dock tillräckligt med fett för att undvika brist.
En mycket fettfattig diet kan också orsaka anemi, utebliven menstruation, nedsatt sköldkörtelfunktion, benskörhet, låga energinivåer, tandköttsproblem och infertilitet. Fett saktar ner magtömningen och ger längrevarande mättnad; under 20 % fettkalorier ökar risken för att bli hungrig snabbt. Enligt dietisten Joanne Larsen kan även intag under 25 % fett göra att man äter mer. Om en sådan diet dessutom är under 1200 kcal/dag kan metabolen saktas ner, vilket ökar risken för viktåtergång när man börjar äta normalt igen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online