1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så upprättar du en krisplan vid psykisk ohälsa – en guide för familjer

En psykisk hälsokris är en skrämmande och svår tid för både patienten och dennes familj. Det handlar ofta om en akut situation eller en kulmen av händelser där symtomen tillfälligt gör att patienten har nedsatt förmåga att fatta beslut och ta hand om sig själv. En väl genomtänkt krisplan hjälper till att säkerställa att patientens önskemål respekteras, även när hen själv inte kan uttrycka dem.

Många psykiatriska verksamheter hjälper individer och familjer att ta fram en krisplan – ett slags framförhandlat vårdvalsdokument som tydligt beskriver vad patienten önskar vid en nödsituation. Här är en steg-för-steg-guide för att skriva en krisplan.

Så här går du tillväga

1. Involvera patienten

Krisplaneringen ska drivas av patienten själv, enligt Community Mental Health Partnership of Southeastern Michigan. Planen ska kretsa kring patientens behov, bekymmer och önskemål. Utan patientens medverkan riskerar planen att snarare försvåra krisen för både patienten och familjen. I flera länder och delstater är patientens delaktighet dessutom en lagstadgad rättighet inom psykiatrisk vård.

2. Samla in information

Prata med patienten och de anhöriga för att ta reda på patientens planer och mål. Be hen beskriva hur det känns när hen mår bra, samt hur det ser ut när hen känner sig ur kontroll. Fråga om:

  • Önskade läkemedel och behandlingar
  • Allergier och intoleranser
  • Läkemedel och behandlingsformer som patienten inte accepterar
  • Andra hälsotillstånd som kan påverka vården

Försök också förstå varför patienten känner som hen gör. Undersök vilka behandlingsalternativ och vårdinrättningar hen tidigare använt, och om hen skulle vilja vända sig till dem igen. Ta reda på om patienten har barn eller husdjur som andra familjemedlemmar kan behöva ta hand om under krisen. Samla dessutom kontaktuppgifter till släktingar och vänner som ska underrättas vid en nödsituation, samt uppgifter om andra vårdgivare som arbetar med patienten. Avsluta med att fråga om patienten vill lägga till något annat i planen.

3. Dokumentera planen

Använd den insamlade informationen för att skriva ner krisplanen. Många psykiatriska verksamheter erbjuder färdiga mallar för detta ändamål. En mall är ett bra hjälpmedel, men se till att planen anpassas efter just denna patients behov. Inkludera alltid patientens namn, telefonnummer och födelsedatum, och använd tydliga rubriker som:

  • Nödkontakter
  • Hälsobehov
  • Allergier
  • Preferenser och önskemål
  • Barn och anhöriga
  • Läkemedel
  • Särskilda hänsynstaganden

4. Bekräfta med patienten

Låt patienten granska krisplanen och bekräfta att den verkligen återspeglar hens önskemål. Om något inte stämmer – gör nödvändiga ändringar innan planen slutförs. Låt sedan patienten signera planen som ett tecken på samtycke.

5. Gör planen tillgänglig

Patienten bör få en egen kopia av krisplanen, och planen ska även läggas in i patientens journal. Se till att jourhavande läkare har tillgång till planen, så att rätt information finns till hands om en akut situation skulle uppstå när den ordinarie behandlande läkaren inte är i tjänst.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online