Många människor utvecklar en stark lust efter choklad utan att riktigt veta varför. De vet bara att de får begär strax före menstruationen, under graviditeten eller när de känner sig ledsna eller stressade. Utan att själva inse det höjer chokladkonsumtionen under just dessa tillfällen deras humör. Att förstå denna humörhöjande effekt utgör dock ett dilemma för kliniska forskare, eftersom choklad aktiverar många olika signalsubstanser i hjärnan samtidigt.
Studien "Mood State Effects of Chocolate", publicerad i Journal of Affective Disorders, kopplar begäret efter choklad till hjärnans dopaminreceptorer. Choklad verkar på liknande sätt som kokain genom att öka nivåerna av dopamin och skapa känslor av eufori. Receptorerna väcker begär efter choklad och skapar en känsla av förväntan hos chokladälskare. När chokladen väl har ätits blir receptorerna och begären tillfredsställda, och humöret växlar från spänd förväntan till en euforisk lyckokänsla.
Serotonin är en annan signalsubstans i hjärnan som direkt påverkar humöret. Många antidepressiva läkemedel klassificeras som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), vilka hjälper till att balansera hjärnans serotoninnivåer. Enligt "Mood State Effects of Chocolate" kan vissa chokladbegär utlösas av dopaminreceptorer, medan andra beror på låga serotoninnivåer. Kolhydraterna i choklad ökar mängden aminosyror i blodet, vilket i sin tur stimulerar produktionen av tryptofan – en aminosyra som omvandlas till serotonin.
Det finns dock ett invändande argument mot denna teori: fettinnehållet i choklad saktar ner absorptionen av de kolhydrater som är avgörande för serotoninbildningen. Effekten kan därför vara mindre och långsammare än man tidigare trott.
Forskningen visar också att vissa kolhydratrelaterade chokladbegär inte alls hänger samman med serotoninbrist, utan istället utgör ett slags opioidbegär. Hjärnan frisätter opioider som svar på söta smaker, vilket i sin tur stimulerar produktionen av beta-endorfiner i hypotalamus. Beta-endorfiner har bokstavligen en smärtlindrande effekt, vilket är anledningen till att sötsaker kan användas som lugnande medel vid smärtsamma ingrepp på spädbarn.
Opioidinducerade chokladbegär kan dessutom kopplas till vissa tillstånd som naturligt sänker nivåerna av endogena opioidpeptider i blodet. Exempel på sådana tillstånd är graviditet, alkoholism, menstruationscykler och ätstörningar.
Att äta choklad ger en intensiv och behaglig sinnesupplevelse. De flesta choklader smakar sött och har en aromatisk doft. Choklad kan därför betraktas som en så kallad komfortmat – en mat som förbättrar humöret genom att tillfredsställa vår njutningsprincip av sinnlig stimulering. På samma sätt som vid dopamininducerade begär räcker det ofta med enbart synen eller lukten av choklad för att väcka förväntan och längtan.
Enligt "Mood State Effects of Chocolate" bevisas teorin om sinnlig tillfredsställelse när man jämför begäret efter vit choklad och osötad choklad med begäret efter mjölkchoklad. Vit och osötad choklad väcker nämligen inte samma starka aptitbegär som mjölkchoklad gör, vilket tyder på att kombinationen av sötma, doft och textur spelar en avgörande roll.
Chokladens förmåga att lyfta humöret beror alltså på ett samspel mellan flera mekanismer: dopamins belöningssystem, serotoninbalansen, kroppens egna opioider samt den rena sinnliga njutningen. Detta förklarar varför begäret efter choklad ofta uppstår just vid hormonella förändringar eller känslomässiga svackor. Som med allt annat gäller dock måtta – choklad kan lyfta stämningen, men bör avnjutas som en del av en balanserad kost.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online