Trots att det finns många "Rorschach"- och bläckplumpstester på internet, varav vissa är humoristiska, är dessa psykologiska tester mycket komplexa och specialiserade. Ett datorprogram kan inte bedöma dina svar. Det krävs utbildning och särskild expertis för att tolka en persons svar på ett bläckplumpstest.
Herman Rorschach fick idén till det första bläckplumpstestet när han observerade barn som lekte spelet "blotto" och märkte att de ständigt kom med olika tolkningar av vissa bilder. Rorschach utvecklade sitt bläckplumpstest som ett psykologiskt diagnostiskt verktyg, men han hade svårt att få det publicerat på grund av dess ursprungliga komplexitet. Förlaget House of Bircher köpte slutligen hans publikation 1921, men förlaget bad Rorschach att skala ner testet från de ursprungliga 15 bilderna till 10 bilder. Testet blev ett framträdande verktyg som användes av kliniska psykologer under 1940- och 1950-talen.
Bläckplumpstest är en projektiv teknik som används för att få fram en persons innersta tankar. När patienten presenteras med bilder av slumpmässiga former som kan tolkas på många olika sätt, projicerar patienten sina tankar och känslor när hen beskriver vad hen tror att bilden föreställer. En psykolog drar sedan slutsatser utifrån svaren.
Rorschachs version av bläckplumpstestet med 10 bilder inkluderade hälften av plumparna i svartvitt och den andra hälften i färg. Wayne Holtzman reviderade detta flera år senare och utökade testet till 45 bläckplumpar som kunde kategorisera personernas svar mer specifikt. Båda versionerna av bläckplumpstestet används fortfarande inom klinisk psykologi. Holtzman-versionen finns utställd vid Smithsonian Institution.
Efter att Rorschach publicerade sin version med tio plumpar utvecklades en rad olika tekniker för hur resultaten bäst skulle poängsättas. År 1969 användes fem separata tekniker allmänt. John Exner tog sig an uppgiften att jämföra de fem systemen och upptäckte att poängsättningsmetoderna skilde sig så mycket åt att de kunde ha rört sig om fem helt olika bläckplumpstester. Som svar på detta skapade Exner ett nytt övergripande poängsättningssystem. Exners "Comprehensive System" har kontinuerligt uppdaterats och omfattar i dag fyra upplagor.
Exner delar upp en persons svar på en bläckplumpsbild i tre steg. Först kodar hjärnan eller tar upp plumpfiguren och drar slutsatser om vad den föreställer. Den genomsnittliga personen förkastar sedan de intryck som hen anser vara "fel". Slutligen avslöjar hen ett av de återstående intrycken för analytikern. Enligt Exners teori går inte en persons tankar genom det andra och tredje steget om hen svarar omedelbart, vilket innebär att hen då inte projicerar sina innersta tankar. Om hen däremot börjar bygga ut sitt svar projicerar hen och berättar något om sig själv för analytikern.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online