Kännetecken på emotionell och beteendemässig funktionsnedsättning (EBD)

Begreppet "emotionell och beteendemässig störning" (EBD, efter engelskans emotional behavioral disorder) togs i bruk år 2001. Den breda kategorin EBD används främst inom skolväsendet för barn och ungdomar. För att ett barn eller en tonåring ska kunna få diagnosen EBD krävs att hen uppvisar vissa specifika beteenden, såsom de beskrivs i referensverket Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). EBD benämns ibland som en funktionsnedsättning snarare än en störning.

Allmänna kännetecken

Elever som bedöms ha EBD uppvisar i regel en social, emotionell eller beteendemässig funktion som avviker från accepterade, åldersadekvata samt etniska eller kulturella normer. Beteendet måste vara kroniskt och allvarligt, och det ska negativt påverka barnets studier, relationer, färdigheter och förmåga till självomsorg.

För att beteendet ska kunna diagnostiseras som EBD måste eleven regelbundet uppvisa minst ett av dessa beteenden. Beteendet observeras och dokumenteras alltid noggrant inför en diagnos, och det förekommer både i skolan och i minst en annan miljö.

Kriterier för emotionell och beteendemässig störning

Kännetecknen för EBD sammanfattas i sex kriterier:

• Eleven har svårt att etablera eller upprätthålla tillfredsställande relationer med jämnåriga eller vuxna.
• Eleven präglas av en allmän känsla av otillfredsställelse eller nedstämdhet.
• Eleven visar olämpligt beteende under normala omständigheter.
• Eleven har återkommande svårigheter att hantera lärandet.
• Eleven har fysiska symtom eller rädslor kopplade till personliga problem eller skolsituationen.
• Eleven har svårt att acceptera personligt ansvar eller ansvarsskyldighet.

En elev måste uppvisa minst fyra av dessa sex kriterier för att betraktas som ha EBD.

Kvalificerande beteende

Oavsett vilka fyra av de sex kriterierna eleven uppfyller måste dessutom fem ytterligare villkor vara uppfyllda:

• Beteendet avviker avsevärt i grad från tillämpliga normdata.
• Beteendet påverkar elevens skolgång negativt på ett eller flera områden.
• Beteendet är inte en reaktion på stress i elevens omgivning.
• Beteendet kvarstår trots genomförda insatser.
• Beteendet förekommer i flera olika miljöer.

Övriga kännetecken

EBD-elever är i allmänhet inte särskilt begåvade elever som utagerar av ren uttråkning. Många presterar i den nedre delen vid standardiserade tester, och vissa får resultat så låga att de bedöms ha en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning.

EBD-elever har dessutom en högre frånvaro än genomsnittet, en högre avhoppfrekvens från gymnasieskolan än andra elever med funktionsnedsättningar samt en lägre sysselsättningsgrad efter avslutade studier. Vissa EBD-elever är tillbakadragna, och deras svårigheter kan gå obemärkt förbi eftersom de inte stör undervisningen i klassrummet.