Att dra bedömningsidéer om en klient inom psykologisk rådgivning kan kännas överväldigande och kräver både tålamod, medvetenhet och gedigen kunskap. Som terapeut behöver du lita på en rad olika verktyg och tekniker för att ta fram relevant information – exempelvis empati, intuition, forskning, tester och beteendeobservationer. Själva insamlandet av informationen kan visa sig vara måttligt svårt, men den verkliga utmaningen ligger i att väga samman alla dessa intryck samtidigt för att kunna nå en välgrundad slutsats i den psykologiska bedömningen.
Lägg upp intagningssamtalet med din nya klient så att du efter sessionen kan genomföra en mental statusundersökning. Var uppmärksam på undersökningens grundläggande komponenter: yttre utseende, beteende, tankeprocess, perception och stämning. Notera alla avvikelser inom dessa områden som kan ge ledtrådar till klientens tillstånd. Du kan till exempel anteckna "darrande händer" under utseende och "ängslig" eller "euforisk" under stämning. Darrande händer kombinerat med en ängslig stämning kan tyda på drogbruk eller ett ångestsyndrom, medan darrande händer tillsammans med eufori kan indikera ett maniskt tillstånd. Använd dessa anteckningar som utgångspunkt för din fortsatta bedömning.
Använd de kommande sessionerna till att lära känna din klient på djupet. Fundera över huruvida du uppfattar personen på samma sätt från session till session, eller om hen förändras subtilt eller dramatiskt mellan samtalen. Samla information genom att fråga om klientens bakgrund och historia, om hen verkar vilja prata om det. Försök få en känsla för hur länge de aktuella symtomen har besvärat klienten – veckor, månader eller år – ta reda på om det finns perioder då hen är symtomfri, och notera vid vilken ålder symtomen först debuterade. Många diagnoser är starkt beroende av symtomens tidsmässiga parametrar.
Administrera ett eller flera psykologiska bedömningstest eller personlighetstest för att få ytterligare en sida av historien. MMPI-2 är ett av de mest använda bedömningsverktygen bland psykologer och består av flera olika skalor, bland annat för depression, hysteri, paranoia, hypomani och social introversion. Studera resultaten noga och lägg märke till kombinationen av olika poäng och skalor, vilket kan vara värdefullt för att identifiera psykopatologi. Var extra uppmärksam på resultat som överraskar dig.
Använd poängen och resultaten från bedömningstesten för att vägleda ditt fortsatta förhållningssätt i samtalen med klienten. Ställ nyckelfrågor som kan ge dig ytterligare insikt i specifika aspekter av klientens situation. Om en klient till exempel vanligtvis framstår som måttligt ängslig under sessionerna och samtidigt får extremt höga poäng på skalan för social introversion, kan det vara klokt att utforska henkänslor kring sociala situationer. Det som tidigare såg ut som ett generaliserat ångestsyndrom kan i själva verket visa sig vara en social fobi.
Var uppmärksam på eventuella kulturella komponenter hos din klient som kan påverka bedömningen. Många beteenden som betraktas som psykopatologi enligt västerländsk psykologi kan i själva verket anses helt normala i andra kulturer. Asiatiska kulturer är ofta mer kollektivistiska än individualistiska och lägger större vikt vid gruppens behov än vid individens önskemål. En nyligen anländ invandrare från Kina som verkar onormalt beroende av sina föräldrars godkännande bör därför inte diagnostiseras med beroendepersonlighetssyndrom, såvida inte beteendet avviker från vad som är normalt i hennes kultur.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online