Neuroner är specialiserade celler som förmedlar budskap genom hela kroppen via en elektromagnetisk process. Signalsubstanser, även kallade neurotransmittorer, är kemiska ämnen som kroppen tillverkar genom syntes av aminosyror, vitaminer och mineraler. Kroppen har hundratals olika signalsubstanser, och dessa reglerar en mängd processer – bland annat mental prestation, emotionellt välbefinnande och smärtrespons.
Obalanserade signalsubstanser hänger ofta samman med en kost fattig på aminosyror, oregelbundna sömnvanor, långvarig stress, genetisk predisposition, en ohälsosam miljö samt långvarig exponering för bekämpningsmedel, amfetaminer och vissa receptbelagda läkemedel. Alla signalsubstanser i kroppen fungerar ömsesidigt beroende av varandra. En brist på en substans påverkar därför produktionen av de andra.
Alla signalsubstanser påverkar humör och beteende. En obalans i serotonin är en av de vanligaste bidragande orsakerna till humörstörningar. Serotonin bidrar till upphetsning, glädje och entusiasm. Låga serotoninnivåer kopplas till känslor av sorg, depression, ångest, tvångsmässiga beteenden och starka begär efter viss mat.
Obalanser i dopaminnivåerna i hjärnan är den främsta orsaken till problem med motivation och energi. Cellerna i kroppen behöver tid att återhämta sig efter perioder av stress, och signalsubstanserna hjälper neuronerna att återhämta sig. Om dina signalsubstanser är uttömmande kan kroppen återhämta sig långsamt från den dagliga stressen, vilket leder till minskad energi.
GABA (gamma-aminosmörsyra) är den signalsubstans som hjälper till att framkalla avslappning och sömn. Den skapar balans i hjärnan genom att hämma överexcitation. Utsöndringen av GABA bidrar också till produktionen av tillväxthormon (HGH), vilket påverkar muskeltillväxt och bildningen av fettceller. Brist på HGH är vanligt hos vuxna över 40 år och kan kopplas till sömnproblem. Brist på noradrenalin har också visats påverka vakenhet och dygnsrytmen.
Signalsubstanserna noradrenalin och adrenalin reglerar uppmärksamhet, mental fokusering, minne, inlärning och kognition. Låga nivåer kan resultera i koncentrationssvårigheter, medan höga nivåer har kopplats till ADHD. En dopaminobalans kan också påverka hur hjärnan reagerar på ljud, dofter och synintryck. Detta kan ge upphov till så kallad "hjärndimma" och ökade svårigheter att koncentrera sig.
Signalsubstanser modulerar smärta i hjärnan och vidarebefordrar smärtsignaler. När exempelvis vävnadsskada uppstår i kroppen utsöndras signalsubstanser kontinuerligt för att förlänga smärtupplevelsen. På så sätt fungerar signalsubstanserna som kroppens interna kommunikationssystem, som talar om för dig att sakta ner när du är skadad eller sjuk. Kronisk sjukdom, stress eller en bestående skada kan tömma signalsubstanserna. Uttömda signalsubstanser sänder färre smärtsignaler till kroppen, vilket med tiden gör cellerna mer känsliga för smärta.
Signalsubstanser är inblandade i alla tre nivåer av sexuell aktivitet: lust, upphetsning och orgasm. Nivåerna har direkt effekt på förmågan att utsöndra testosteron och östrogen – de hormoner som krävs för ett hälsosamt sexuellt liv. Dopamin spelar en aktiverande roll i det sexuella uppvaknandet och driver begäret efter fortsatt sexuell aktivitet när stimulansen väl har börjat. Dopamin stödjer även utsöndringen av oxytocin, det ämne hos kvinnor som ansvarar för orgasm. Eftersom signalsubstanserna är avgörande för regleringen av sexuell lust och respons kan uttömda nivåer leda till ointresse för sexualitet eller sexuell dysfunktion.
Fem signalsubstanser har visats påverka aptiten. Nittio procent av kroppens serotonin finns i matsmältningssystemet. Långvarigt låga serotoninnivåer kan orsaka ökat begär efter kolhydrater och sötsaker samt ätstörningar. Dopamin, noradrenalin och adrenalin samverkar för att reglera ämnesomsättningen. Låga nivåer av dessa signalsubstanser kan ge upphov till begär och beroenden, såsom anorexi och bulimi.
Med tiden kan obalanserade signalsubstanser leda till flera psykiatriska tillstånd, bland annat ångest, depression, bipolär sjukdom och psykotiska störningar som schizofreni. Ofta föds personer med psykisk ohälsa med en förändrad signalsubstansfunktion. Dålig kost, stress och bruk av narkotika är faktorer som kan förstärka obalanserna och ge allvarligare symtom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online