Albert Bandura har under det senaste halvseklet bidragit enormt mycket till psykologins område. Han fortsätter att undervisa och bedriva forskning vid Stanford University, har mottagit talrika utmärkelser och suttit i flera styrelser. Framför allt är Bandura känd för att ha utvecklat den socialkognitiva teorin, tidigare kallad den sociala inlärningsteorin. Även om den ofta definieras som en behavioristisk teori kombinerar den socialkognitiva ansatsen i själva verket yttre faktorers inflytande med kognitiva processer.
Bandura betonade vikten av social modellering för beteende. Han skiljde modellering från ren imitation, där social modellering inte bara innebär upprepning utan även lärande om beteendet, inklusive dess regler och mönster. Motivationen att fortsätta ett visst beteende uppstår genom den respons som beteendet får från andra människor eller från omgivningen.
Bandura menar att människor förmår styra sig själva och tänka framåt. Detta innefattar planering inför framtiden, övervägande av alla konsekvenser och alternativ för ett beteende samt styrning och reglering av den egna aktiviteten. Medan många andra beteendeteoretiker ser beteende som en reaktion på miljön, betonar Bandura de kognitiva processer som ligger bakom denna reaktion. Självstyrning och framsynthet omfattar också hur självvärde och tillfredsställelse påverkar en persons beteende.
Självupplevd kompetens, eller self-efficacy, är tron som människor har på sin egen förmåga att åstadkomma förändring. En persons self-efficacy avgör dennes förmåga att prestera på sin maximala potential och förbättra livskvaliteten. Detta perspektiv betonar den kontroll som individer har över sina egna livsomständigheter.
Bandura har under senare år fokuserat sin forskning på fyra huvudområden inom psykologisk funktion. Han fortsätter att forska om psykologisk modellering och tillämpar den på vår samtida kultur. Han studerar även mänskligt handlande (human agency), det vill säga hur människor påverkar sitt eget beteende. Dessutom har Bandura utvidgat sin forskning om self-efficacy till att omfatta uppfattningen av en persons förmåga att påverka händelser. Det fjärde forskningsområdet rör stressreaktioner och orsaker till depression.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online