Kreativt arbete kan ha både positiva och negativa effekter på en persons psyke. Människor som ägnar sig åt kreativt arbete upplever ofta positiva psykologiska resultat när de slutför kreativa uppgifter. Kreativitet används dessutom som en metod inom terapin för att behandla psykisk ohälsa och kan hjälpa terapeuter att bygga en förtroendefull relation med sina klienter. Även om kreativt arbete generellt sett är positivt, finns det forskning som visar att mycket kreativa människor löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa än genomsnittspersonen.
Människor är mer motiverade att arbeta med en uppgift när de har åtminstone viss kreativ kontroll över den. Detta kallas inre motivation, vilket innebär att en person har större drivkraft när hen utför en uppgift för personlig tillfredsställelse, jämfört med att utföra den för en yttre belöning eller utvärdering. Eftersom människor i grunden motiveras av inre skäl, ökar chansen att lyckas betydligt när de ges kreativt ansvar över en uppgift eller ett projekt.
Vi får större tillfredsställelse av arbete som vi upplever som meningsfullt och roligt. Personer som arbetar kreativt tenderar att vara lyckligare i sin karriär och drivs sällan av pengar eller berömmelse – utan snarare av en inre tillfredsställelse. Kreativt arbete kan ge större personlig glädje och stärka självkänslan i högre grad än arbete där den kreativa inblandningen är liten eller obefintlig. När en individ skapar något unikt väcks en känsla av stolthet och prestation som bidrar till ett starkare självförtroende.
Konst har länge använts som ett terapeutiskt verktyg inom psykologin eftersom det hjälper människor att uttrycka sina känslor. Lekterapi är en vanlig metod inom barnpsykologin, där konst används för att nå barnet på en terapeutisk nivå. Genom kreativa uttryckssätt kan terapeuten få en djupare förståelse för barnets livserfarenheter och känsloliv. Hos vuxna kan kreativitet användas som ett sätt att bearbeta inre känslor, hantera svåra upplevelser och lindra stress.
Forskning visar att konstnärer i högre grad drabbas av psykisk ohälsa än befolkningen i övrigt. Samtidigt är personer med psykiska diagnoser, exempelvis stämningssjukdomar, oftare mycket kreativa. Fenomenet kallas ibland "Sylvia Plath-effekten", ett begrepp som introducerades av James Kaufman, doktor i psykologi vid California State University. Hans forskning visade att poeter hade en ovanligt hög förekomst av psykisk ohälsa, vilket belyser det komplexa sambandet mellan psykisk ohälsa och hög kreativitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online