Identitet handlar om hur du ser dig själv i relation till en större grupp – det kan röra religiösa sammanhang, nationalitet, sociala grupper, lokala klickar eller politiska ideal. Dessa tillhörigheter blir en del av hur du tänker och vilka val du gör i olika situationer. Problem med den individuella identiteten uppstår ofta när associationerna är olämpliga eller ohälsosamma. Här går vi igenom fyra vanliga identitetsproblem och hur de påverkar dig.
Låg självkänsla skapar stora problem för den som söker en hälsosam identitet. När du har låg självkänsla dras du lättare mot populära grupper som du uppfattar som starkare och mer värda beundran. Genom dessa relationer hoppas du kunna ersätta din egen självkänsla med gruppens uppskattning, vilket tillfälligt stärker din självbild, förklarar Mark Dombeck, doktor i psykologi.
Utmaningen är att din självkänsla då hamnar helt i gruppens händer. Du kan känna dig tvungen att stödja gruppens åsikter och handlingar för att behålla uppskattningen och din plats i gemenskapen – även när det går emot dina egna värderingar.
Om självkänslan sjunker till en mycket låg nivå kan du börja se dig själv som någon som inte förtjänar några relationer alls. Denna ytterlighet kan leda till farlig dissociation. Du kan då känna ett starkt behov av isolering, ibland under långa perioder, och aktivt undvika personlig kontakt och nära vänskaper.
Även relationerna med familjen kan bli ansträngda. Detta mönster skapar en ond cirkel: ju mer isolerad du blir, desto svårare blir det att återuppbygga en stabil och positiv självbild.
Självförmågan – din upplevelse av hur mycket kontroll du har över ditt eget liv – spelar en central roll för identiteten. Vid låga nivåer känns det som att du har liten eller ingen kontroll, vilket gör dig sårbar för yttre påverkan och kontroll.
I sin mest extrema form känner du dig maktlös att säga nej till gruppers eller individers inflytande, enligt Dombeck. Din identitet blir då något absolut som du ser som omöjligt att förändra, och du avfärdar idén om att du skulle kunna övervinna den.
Flockmentalitet uppstår när en grupp bestämt sig för en handlingslinje och grupptycket får dig att gå med på beslutet, även om det strider mot din egen etik. Detta inflytande kan vara så starkt att det blir svårt att motstå.
Fenomenet är ett av de vanligaste identitetsproblemen och syns både i extrema fall – där annars normala människor drivs till våldshandlingar – och i vardagligare situationer där en grupp behandlar tveksamma övertygelser som obestridliga fakta.
Ett starkt och hälsosamt jag bygger på genuin självkänsla snarare än andras godkännande. Reflektera över vilka grupper du umgås i, våga ifrågasätta gruppnormer som känns fel, och sök gärna professionellt stöd om du känner dig fast i isolering eller beroende av andras bekräftelse. Din identitet ska vara något du själv formar – inte något som styrs utifrån.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online