Många olika teorier finns om varför människor har olika personligheter. Området har studerats intensivt genom åren, men ännu har forskningen inte kunnat dra några definitiva slutsatser. Sedan Sigmund Freuds teori om personlighetsutveckling – som fokuserade på drifter och inre psykiska konflikter – har forskningen kommit långt. Idag vägs framför allt två perspektiv mot varandra när man försöker förstå hur våra mest utmärkande drag formas: ett som betonar biologin och ett som lyfter fram miljöns roll.
Enligt den första teorin är personligheten till stor del genetiskt förutbestämd. Biologiska faktorer som ärvs från båda föräldrarna sätter ramarna för vilka vi blir. Även om vissa aspekter av personligheten kan förstärkas eller dämpas av omgivningen, förblir grundstrukturen oförändrad. En person som föds utåtriktad kommer exempelvis att fortsätta visa drag som är typiska för den personlighetstypen, även i miljöer där de flesta är introverta eller där introversion värdesätts.
Enligt den andra teorin har en persons miljö enorm betydelse för hur medfödda egenskaper kommer till uttryck – om de alls gör det. Ett barn som föds med aggressiva tendenser och växer upp i ett aggressivt hem kan exempelvis bli en vuxen med svårigheter att hantera ilska. Samma individ, uppvuxen i en miljö som lär ut lugn och kompromissvilja, skulle däremot kunna utvecklas till en väl fungerande vuxen. Förespråkare för denna teori menar att rätt miljö kan övervinna negativa sidor hos vissa personlighetsdrag.
Dessa två teorier diskuteras ofta tillsammans under rubriken "arv kontra miljö" (nature versus nurture). Nature innebär att en persons utveckling helt beror på biologiska och genetiska faktorer, medan nurture lägger större vikt vid hur miljön formar dessa faktorer. Renodlade arvsanhängare menar att biologin är ödet – att livets positiva och negativa utfall kan förutses redan i tidig barndom utifrån personlighetsdragen. Renodlade miljöanhängare hävdar å andra sidan att människor i grunden är "obeskrivna blad", vars personligheter helt formas av yttre erfarenheter, utan någon nämnvärd påverkan från generna.
Det är fullt möjligt att tro på båda teorierna samtidigt. Många anser att vi föds med vissa personlighetsdrag som kan ligga latent tills vi hamnar i rätt miljö för att uttrycka dem. Andra menar att individer anpassar sin personlighet efter olika miljöer, vilket historiskt sett ökat deras chanser att överleva. Den moderna forskningen tenderar att stödja just denna syntes: både gener och miljö spelar roll, och de samverkar ständigt i utformningen av den person du blir.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online