Den miljö ett barn växer upp i kan ha en avgörande betydelse för den person hen blir som vuxen. Miljön omfattar både hemmet med föräldrarna och livet utanför – grannskapet, kamraterna och näromgivningen. Även om ett barn i teorin kan bryta sig loss från en negativ miljö och välja en annan väg i livet, lämnar miljön ändå tydliga spår. För att kunna frigöra sig känslomässigt från en ohälsosam uppväxt krävs ofta terapi och stöd från omgivningen.
Ett barn som lever i en miljö präglad av misshandel eller försummelse riskerar att utveckla långvariga emotionella och psykiska problem, enligt Childwelfare.gov. Det kan handla om psykiatriska tillstånd som depression, panikångest eller ätstörningar. Dessa problem kan uppstå när barnet försöker få kontroll över sin situation i takt med att det når vuxen ålder. Barn som växer upp i en våldsam eller försummande miljö kan också uppvisa aggressivt beteende eller utveckla missbruksproblem. För att hjälpa barnet undvika dessa negativa konsekvenser är långvarig beteendeterapi ofta nödvändig.
En strikt uppfostran där barnets egna åsikter inte tas på allvar kan få negativa konsekvenser på flera plan. Enligt Medical News Today är barn från mycket strikta hem hela fem gånger så benägna att utveckla fetma. En sträng förälder styr ofta över allt, inklusive maten, och kan till exempel kräva att barnet äter upp tallriken helt utan att ge några alternativ. Strikta regler kan också skapa betydande ångest, eftersom barnet aldrig fått lära sig att tänka självständigt. När barnet blir äldre behöver det därför börja utveckla egna åsikter och fatta egna beslut för att kompensera för den auktoritära uppfostran.
Barn med föräldrar som har en balanserad uppfostringsstil är de som mår bäst och fungerar bäst socialt, enligt Aboutourkids.org. Ett exempel på balanserat föräldraskap är när föräldern sätter tydliga regler i hemmet men samtidigt lyssnar på och tar hänsyn till barnets åsikter. Barnet får frihet inom ramen för reglerna och lär sig därmed att sätta egna gränser – något som gynnar både självförtroendet och den emotionella utvecklingen.
Omgivningens betydelse för ett barn är stor. Ett barn som växer upp i ett våldsamt och utsatt område löper större risk att hamna i negativa sammanhang, exempelvis gäng eller bråk. Ett positivt grannskap stimulerar däremot barnet socialt, mentalt och fysiskt. Miljön påverkar även barnets trygghetskänsla. Hör ett barn skottlossning på natten kommer det sannolikt inte att uppleva sitt hem som en säker plats. Har barnet däremot vänner i närområdet kan det ändå betrakta sitt hem som en trygg plats.
Barnets miljö – både hemma och i näromgivningen – spelar en central roll i dess utveckling och framtida beteende. Genom ett medvetet och balanserat föräldraskap samt ett tryggt och stödjande grannskap ges barnet bästa möjliga förutsättningar att växa upp till en emotionellt stabil och självsäker vuxen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online