Enligt Social Security Online räknas en person som funktionsnedsatt när hen inte kan utföra ett förvärvsarbete på grund av en fysisk och/eller medicinsk skada. En person kan även förklaras funktionsnedsatt till följd av psykiska störningar eller mentala tillstånd. Det funktionsnedsättande psykiska tillståndet måste ha varat, eller förväntas bestå, i minst 12 månader; det måste vara medicinskt fastställbart och dokumenterat; och det måste begränsa personens arbetsförmåga så allvarligt att hen inte längre kan delta i förvärvsarbete.
I de flesta fall ställs diagnosen av en läkare efter en fullständig utredning som granskar individens sjukdomshistoria, symtom, kliniska fynd och resultat av medicinska tester. Nedan går vi igenom de viktigaste kategorierna av psykiska funktionsnedsättningar som kan ge rätt till förmåner.
Organiska psykiska störningar orsakas av en abnormalitet eller dysfunktion i hjärnan. För att kvalificera sig för Social Security-förmåner av denna anledning måste personen sakna specifika kognitiva förmågor och uppvisa minst ett av flera ytterligare tillstånd, exempelvis nedsatt minne, desorientering, förlorad intellektuell kapacitet, emotionell instabilitet eller tankestörningar som leder till hallucinationer eller vanföreställningar. Funktionsnedsättningen måste dessutom göra sociala aktiviteter och vardagsliv väsentligt svårare.
Alternativt kan en person beviljas förmåner om hen haft den organiska psykiska störningen i minst två år och har svårt att arbeta eller bo på egen hand till följd av detta.
Dessa störningar betraktas som psykotiska tillstånd som kraftigt minskar en persons förmåga att fungera i vardagen. För att få Social Security-förmåner måste personen uppvisa oberäkneligt beteende eller vanföreställningar, vara emotionellt tillbakadragen eller ha ologiskt tänkande som gör det omöjligt att utföra normala dagliga sysslor, umgås med andra eller koncentrera sig.
Även här gäller alternativet att en person som haft en psykotisk störning i minst två år, och som har svårt att arbeta eller klara sig själv till följd av detta, kan beviljas förmåner.
En affektiv störning är ett tillstånd där personen upplever djupa emotionella störningar, exempelvis svår depression eller bipolär sjukdom. För att få Social Security-förmåner krävs medicinsk dokumentation av depressiva, maniska eller bipolära syndrom (en kombination av depression och mani).
En person kan beviljas förmåner om hen haft en kronisk affektiv störning i minst två år och haft svårt att arbeta eller bo på egen hand i mer än ett år till följd av tillståndet.
En person med intellektuell funktionsnedsättning har en under genomsnittet liggande intellektuell kapacitet, vilket kan göra det svårt att anpassa sig till nya situationer. Tillståndets debut måste ha skett före 22 års ålder.
För att kvalificera sig för förmåner krävs antingen en verbal-, prestations- eller helhets-IQ på 59 eller lägre tillsammans med beroende av andra för att tillgodose sina personliga behov. Alternativt kan en individ med en IQ mellan 60 och 70 kvalificera sig om hen inte kan utföra arbetsrelaterade uppgifter, ta hand om sina personliga behov eller socialisera sig på ett fungerande sätt.
Ångestrelaterade störningar innebär att individen upplever extrem nervositet och stress i vissa situationer. En person med en sådan störning kan vara berättigad till Social Security-förmåner om hen medicinskt bedöms ha ihållande ångest med irrationella rädslor, panikattacker, tvångstankar eller tvångshandlingar, samt påträngande minnen av en traumatisk händelse.
Dessa symtom måste åtföljas av en oförmåga att vårda sig själv eller att socialisera sig normalt.
En somatoform störning föreligger när en person upplever verkliga fysiska symtom utan att någon organisk orsak kan påvisas – alltså att besvären finns, men ingen medicinsk diagnos kan förklara dem. För att vara berättigad till förmåner måste personen ha haft störningen och dess symtom före 30 års ålder samt ha sökt medicinsk vård för besvären.
Därtill måste störningen göra det svårt för personen att socialisera sig normalt eller genomföra aktiviteter i det dagliga livet.
Personlighetsstörningar kännetecknas av maladaptiva drag som orsakar sociala funktionsnedsättningar och subjektivt lidande. Typiska drag är ihållande humörsvängningar, egenheter i tänkandet eller patologiskt olämplig fientlighet och misstänksamhet.
Eftersom dessa störningar är kroniska beviljar Social Security Administration förmåner till personer vars sociala beteendemönster verkar helt ur kontroll, som drabbas av upprepade episoder av dekompensation och som har svårt att klara de normala funktionerna i vardagen på grund av sin personlighetsstörning.
Denna typ av störning definieras av beteendemässiga eller fysiska förändringar till följd av regelbunden användning av ett kemiskt ämne som påverkar centrala nervsystemet, såsom alkohol eller narkotika. För att vara berättigad till förmåner måste missbruket ha orsakat organiska psykiska störningar; depression, ångest eller personlighetsstörningar; neuropati, leverskador eller andra fysiska skador på kroppen; eller krampanfall.
En person med autism eller en annan utvecklingsstörning har inte mognat socialt när det gäller verbala och icke-verbala kommunikationsfärdigheter. Individer med dessa tillstånd har ofta ett starkt begränsat antal intressen och kan kvalificera sig för förmåner om de fått en medicinsk diagnos och inte klarar av att bo på egen hand eller umgås med andra på ett fungerande sätt.
Oavsett diagnos krävs alltid noggrann medicinsk dokumentation. Ansökningar prövas individuellt, och Social Security Administration bedömer hur mycket tillståndet begränsar just din förmåga att arbeta och klara vardagen. Att samla journaler, läkarutlåtanden och testresultat innan ansökan ökar chanserna avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online