Alkohol, kemiskt känt som etanol, är en kraftfull psykoaktiv substans som påverkar många olika funktioner i centrala nervsystemet – alltså hjärnan och ryggmärgen. Bland annat påverkas minne, sömn och impulskontroll.
Enligt Merriam-Websters ordbok klassificeras en substans som psykoaktiv om den påverkar sinnet eller beteendet. Psykoaktiva ämnen kan förändra medvetandet, stämningen, perceptionen och det kognitiva fungerandet hos den som konsumerar dem.
Alkohol påverkar talrika komponenter i hjärnan. Även om alkoholens exakta verkningsmekanism inte är helt kartlagd är effekterna av konsumtion tydliga: nedsatt motorik, minskade hämningar, dåsighet och, vid högre doser, minnesförlust.
Alkohol klassificeras ofta felaktigt som ett stimulerande medel. Tekniskt sett är det dock ett dämpande medel, men det kan verka stimulerande genom att hämma hjärnans inhiberande funktioner. Detta leder till stimulansliknande beteenden, såsom ökad social interaktion och ljudlighet.
Alkohol verkar på många olika typer av neuronreceptorer i hjärnan. I sin artikel "Alcohol Pharmacology" anger John Brick, doktor vid Intoxikon International, att de främsta receptorer som påverkas av alkohol verkar vara GABA- och NMDA-receptorerna. Dessa receptorer spelar en central roll för hur nervceller kommunicerar, vilket förklarar alkoholens breda inverkan på både kropp och psyke.
Alkohol har långsiktiga effekter på beteendet på flera olika sätt. Enligt National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism utvecklar upp till 80 procent av personer med alkoholberoende Wernicke-Korsakoffs syndrom, en följd av brist på tiamin (vitamin B1), vilket i extrema fall kan leda till psykos. Det misstänks dessutom att alkohol hämmar neurogenesen – processen där nya nervceller bildas – vilket kan leda till en minskad volym i vissa delar av hjärnan. Dessa fynd understryker vikten av medveten konsumtion och de allvarliga risker som långvarigt alkoholmissbruk innebär för hjärnans hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online