Lärmodeller i psykologin – de tre mest använda teorierna

Psykologer har länge studerat de olika sätt på vilka djur och människor lär sig. Dessa metoder kan vara medvetna eller omedvetna, och påverkas av både yttre faktorer och egenintresse. Idag är tre lärmodeller mest erkända och använda: klassisk betingning, operant betingning och observationellt lärande.

Inlärningsteorier

Inlärningsprocessen har varit ett av psykologins huvudintressen sedan ämnet etablerades. Två huvudteorier, som de flesta modeller faller under, är behaviorismen och den kognitiva teorin.

• Behaviorismen omfattar tankesätt som rör lärande genom betingning, ofta med en stimulus och en respons.
• Den kognitiva teorin täcker idéer om hjärnan som ett minnesbearbetande centrum.

Båda teorierna omfattar talrika delteorier och modeller. Nedan följer de tre vanligast erkända lärmodellerna inom psykologin.

Klassisk betingning

Klassisk betingning är en behavioristisk modell som gjordes berömd av Ivan Pavlov i slutet av 1800-talet. Grunden bakom modellen bygger på stimuli och respons:

• Obetingad stimulus (US) – något som naturligt eller instinktivt framkallar en obetingad respons (UR) hos individen.
• Betingad stimulus (CS) – något som skapar en betingad respons (CR) genom association med US.

Pavlov använde hundar och deras salivrespons för att testa modellen. Hundarna saliverade naturligt (UR) i närvaro av kött (US). Pavlov började därefter ringa med en klocka innan han serverade köttet. Snart associerade hundarna klockan (CS) med köttet och började salivera (CR) redan innan maten presenterades.

Operant betingning

Liksom klassisk betingning faller även operant betingning under behaviorismen, men denna modell skapar istället associationer mellan beteenden och konsekvenser. Konsekvenser som stärker ett beteende kallas förstärkare, medan konsekvenser som försvagar ett beteende kallas bestraffningar. Att tillföra något benämns som positivt, medan att ta bort något benämns som negativt. Det finns i grunden fyra möjliga konsekvenser:

• Positiv förstärkning – något gott presenteras och beteendet ökar.
• Negativ bestraffning – något gott tas bort och beteendet minskar.
• Positiv bestraffning – något dåligt presenteras och beteendet minskar.
• Negativ förstärkning – något dåligt tas bort och beteendet ökar.

Operant betingning gjordes berömd av B.F. Skinner, som testade modellen på smådjur placerade i en låda med en spak. Ett resultat av experimentet var att djuren lärde sig att de kunde få mat genom att trycka på spaken. Detta räknas som positiv förstärkning, eftersom något gott gavs och frekvensen av beteendet ökade.

Observationellt lärande

Observationellt lärande, även känt som social inlärningsteori, faller under den kognitiva teorin. Det innebär att man lär sig ett beteende genom att observera andra och efterlikna deras beteende. Enligt modellen tenderar observatören att imitera beteenden som verkar attraktiva eller önskvärda, samt de som leder till belöningar.

Denna lärmodell består av fyra processer:

1. Uppmärksamhet – observatören måste vara medveten om sin omgivning.
2. Retention – observatören måste kunna känna igen och minnas beteendet vid ett senare tillfälle.
3. Produktion – observatören bör kunna utföra eller försöka utföra handlingen.
4. Motivation – beteendet utförs oftast endast om det finns en anledning att göra det.

Barn är särskilt mottagliga för denna typ av lärande, vilket visades i Albert Banduras berömda Bobo-dockexperiment. I experimentet placerades barn ensamma i ett rum med fredliga leksaker i ett hörn och en Bobo-docka med en klubba i ett annat. Barn som tidigare exponerats för våldsamt beteende visade detta genom att gå till dockan och slå den med klubban.

Andra modeller

Förutom de tre huvudmodellerna finns en rad andra modeller som antingen vuxit fram ur dem eller placeras direkt under behaviorismen respektive den kognitiva teorin. Multimedialt lärande, inkulturation (att lära sig beteenden från en ny omgivande kultur), utantillinlärning (memorisering) och formell utbildning hör alla till den kognitiva teorin, där inkulturation står nära observationellt lärande. Andra behavioristiska modeller omfattar bland annat vanebildning och sensitisering.