
Tidig demens är inte en sjukdom i sig, utan en grupp symtom som i hög grad kan påverka en persons sociala och intellektuella förmåga. När tidig demens utvecklas är förändringarna ofta diskreta i början. Det händer att anhöriga tror att en närstående bara håller på att åldras, när det i själva verket är de första tecknen på demens som gör sig påminda. Tidig demens påverkar hjärnan och orsakar förändringar i den, och alla upplever tillståndet på sitt eget sätt.
När tidig demens utvecklas börjar ett antal symtom gradvis visa sig. Det symtom som uppträder först hos de flesta är korttidsminnesförlust. Det kan göra att man glömmer var man lagt nycklarna eller skorna, eller helt enkelt tappar tråden i det man höll på med. Många beskriver detta som glömska.
Nästa typiska symtom är nedsatt koncentrationsförmåga. Det kan leda till att personen ständigt zappar mellan tv-kanaler eller inte klarar av att sitta still mer än några minuter åt gången. Andra symtom på tidig demens kan vara humörsvängningar, depression, irritabilitet, misstänksamhet, paranoia, svårigheter med dagliga sysslor, sluddrigt tal, språkproblem samt förlust av kontroll över urinblåsa eller tarm.
Vissa riskfaktorer för tidig demens hos äldre går inte att påverka, medan andra kan förebyggas. De som inte går att kontrollera är bland annat ärftlighet och hög ålder.
Bland de faktorer som går att påverka finns alkoholmissbruk, åderförkalkning orsakad av dålig kost och stillasittande livsstil, för högt eller för lågt blodtryck, högt kolesterol, diabetes, depression, höga östrogennivåer i kroppen, svårigheter att bryta ner B-vitaminer samt rökning. Genom en hälsosammare livsstil kan risken att utveckla demens i förtid minska.
Diagnostiseringen av tidig demens bygger till stor del på en noggrann bedömning av patientens symtom. En komplett fysisk undersökning, patientens sjukdomshistoria och familjens medicinska bakgrund är också viktiga delar.
För att kunna ställa en säker diagnos utför läkare dessutom olika tester, såsom psykiatriska utvärderingar, blodprov och magnetkameraundersökningar (MRI), för att utesluta andra tillstånd med liknande symtom. Att intervjua nära anhöriga och vänner är också ett viktigt steg, eftersom de kan ge läkaren värdefull information om patientens symtom och beteendeförändringar.
Behandlingen av tidig demens hos äldre syftar till att minska funktionsnedsättningen och förbättra patientens livskvalitet. Den kombinerar vanligtvis läkemedel med kognitiv terapi, beteendeterapi och fysioterapi.
Läkemedlen anses hjälpa till att bromsa försämringen av hjärnan och dess signalsubstanser. Kognitiv terapi hjälper patienten att behålla talet och liknande funktioner. Beteendeterapi hjälper till att kontrollera humörsvängningar och andra psykiska besvär, medan fysioterapi hjälper patienten att bibehålla rörligheten och förmågan att klara dagliga sysslor.
Äldre med tidig demens riskerar en rad komplikationer. Många av dessa kan undvikas om personen får regelbunden vård och omsorg från familj eller vänner. Komplikationerna inkluderar försämrad hygien, försämrat emotionellt välbefinnande, svårigheter att ta sina nödvändiga mediciner, undernäring, delirium, kommunikationssvårigheter, sömnproblem samt utmaningar gällande den personliga säkerheten.
Att upptäcka symtomen tidigt och söka vård i god tid ger de bästa förutsättningarna för att bromsa sjukdomsförloppet och bevara livskvaliteten så länge som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online