Statistik från American Academy of Family Physicians visar att den totala självmordsfrekvensen ligger på 11,2 per 100 000 personer, vilket gör självmord till en av de vanligaste dödsorsakerna. Orsakerna bakom denna handling är många, men ett gemensamt mönster framträder tydligt: depression. Så många som 90 procent av dem som begår självmord lider av någon form av psykisk ohälsa.
Oväntade händelser och kriser kan inträffa när som helst i en människas liv. För att kunna hantera en kris behöver en person ha en viss grad av motståndskraft kvar. Förmågan att se alternativ inför en svår situation avgör hur hoppfull en person är. En person med självmordstankar kan uppleva att möjligheterna är få, eller att de saknas helt, trots att det i verkligheten ofta finns många vägar att välja mellan.
Tillstånd som svår depression, bipolär sjukdom och schizofreni påverkar en persons känsla av kontroll över sitt eget liv. Även om dessa tillstånd ofta beror på kemiska obalanser i hjärnan är de känslor de utlöser mycket verkliga för den drabbade.
Själv mordstankar kan variera från detaljerade planer till ett passivt önskemål utan egentlig avsikt. Faktiska försök kan vara medvetna eller omedvetet utformade för att misslyckas. Medvetna försök föregås oftast av en viss grad av planering, om inte handlingen utförs som en impulsiv reaktion på en starkt upprörande händelse.
Känslan av självförakt som ofta följer med detta sinnestillstånd kan kraftigt hindra en persons förmåga att nå ut till andra och be om hjälp. Försök som omedvetet utformas för att misslyckas kan i själva verket vara personens sätt att signalera att hen behöver stöd.
Människor med psykiatriska diagnoser och/eller missbruksproblem löper betydligt högre risk att genomföra självmordstankar. Försök kan föregås av en traumatisk händelse eller en plötslig förlust, exempelvis att man mister sitt jobb eller sin partner. Hos andra kan känslomässigt lidande pågå under flera år, vilket gör att självmordstankarna blir allt vanligare och mer påträngande.
Patienter med allvarliga medicinska tillstånd som cancer, huvudskador eller magsår löper också ökad risk. I de flesta av dessa fall förekommer dock samtidigt en psykiatrisk störning, vilket visar sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa.
Det finns flera varningstecken att hålla utkik efter om du misstänker att någon i din närhet funderar på självmord. Tecknen varierar från person till person, eftersom personlighet spelar roll. Varje markant förändring i utseende, beteende eller dagliga rutiner kan tyda på att någon befinner sig under extrem press.
Några vanliga tecken att se upp för är:
Om du misstänker att någon du känner funderar på självmord är ett bra första steg att hjälpa personen att prata om hur hen känner. Ett icke-dömmande och icke-konfrontativt förhållningssätt är bäst, eftersom en person i detta tillstånd ofta är starkt emotionell och labil.
Genom att ställa raka och ärliga frågor om vad personens avsikter är får du en bättre bild av hur allvarlig situationen är. Det är en myt att frågor om självmord kan väcka sådana tankar – tvärtom kan det kännas lättnadsfullt för den drabbade.
Kontakta vid behov akut sjukvård eller jourverksamheter. Annars erbjud ditt stöd och hjälp personen vidare till professionell vård, exempelvis via husläkare, psykolog eller psykiatrisk öppenvård. I Sverige kan du ringa Självmordslinjen på telefonnummer 90101, dygnet runt. Vid akut fara, ring alltid 112.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online