Narrativ terapi är en specifik rådgivningsmetod som bygger på de grundprinciper som Michael White var banbrytande för. Metoden går ut på att förstå och forma en människas livshistoria i berättelseform. Precis som vid andra former av samtalsterapi krävs det för att narrativ terapi ska vara effektivt att det finns förtroende och en viss nivå av relation mellan patient och terapeut.
För att ta det första steget mot att bygga en god relation behöver terapeuten få patienten att börja prata. Det enklaste sättet att åstadkomma detta är att helt enkelt be personen berätta om sig själv i allmänna termer. Bjud in patienten att berätta vad hen vill om sig själv. Vad patienten väljer att berätta – eller inte berätta – hjälper dig att avgöra vilka andra relationsbyggande frågor du kan ta upp härnäst.
Narrativa terapeuter ställer ofta frågor om de val som människor gör. Varje fråga som terapeuten ställer har ett dubbelt syfte: att inhämta information och att bygga relation. Genom frågor om de val patienten gjort i livet kan terapeuten styra samtalet mot att betrakta andra möjliga utfall, utifrån hypotetiska alternativ som patienten skulle kunna ha valt istället.
En annan viktig teknik som narrativa terapeuter använder sig av är att regelbundet stämma av med patienten för att säkerställa att samtalet fungerar bra. Detta stärker relationen eftersom patienten får veta att kontrollen över samtalet ligger hos hen själv, och att terapeuten finns där för att stödja och underlätta resan. En terapeut kan till exempel fråga om samtalet känns bra, om patienten vill fortsätta på samma spår eller hellre tala om något annat.
När människor upplever något skadligt, stressande eller på annat sätt svårt behöver de återfå makten över situationen för att kunna hantera den. En del av att vinna denna makt innebär att ge problemet ett namn. Narrativa terapeuter ställer frågor som hjälper patienter att namnge de problem de står inför. Så enkla frågor som "vilket namn skulle du ge åt det som hänt?" hjälper patienter att sätta ord på problemet och möta det rakt på.
Genom dessa fyra typer av frågor – öppna frågor, frågor om val, avstämningar och namngivning – kan narrativa terapeuter lägga en stabil grund för förtroende. När patienten känner sig hörd och respekterad blir det lättare att gemensamt utforska och omskriva livsberättelsen, vilket är själva kärnan i narrativ terapi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online