
Att kliva in i en närståendes hem och mötas av högar av tidningar, skräp, matrester, trasiga vitvaror eller småprylar kan vara ett tydligt tecken på att personen lider av samlarmani. Samlarmani, även kallat tvångssamlande eller hoarding-syndrom, är ett psykiskt hälsoproblem som kännetecknas av ett tvångsmässigt behov av att samla på föremål – ofta saker som saknar verkligt värde.
Om du erbjuder din hjälp med att städa kan det mötas av motstånd eller förnekelse av problemet. Många personer med samlarmani lever i åratal i extremt röriga utrymmen innan de söker hjälp. Erbjud därför inte din hjälp om du inte både mentalt och fysiskt klarar av att hantera stora mängder skräp – och samtidigt ge det emotionella stöd som personen behöver under processen.
Ta upp samlandet med personen på ett respektfullt sätt. Samla in information om samlarmani och berätta att du är orolig för hans eller hennes välbefinnande. Undvik anklagelser – fokus ska ligga på omtanke.
Uppmuntra personen att söka hjälp hos en psykolog eller psykiater som specialiserat sig på samlarmani eller tvångssyndrom (OCD). Professionell behandling är ofta avgörande för en varaktig förändring.
Vänta tills den psykiska vården bedömer att personen är mentalt förberedd för att städa sitt boende. Att hjälpa till med städningen innan dess kan bli för överväldigande och leda till återfall i gamla beteenden.
Hyra en container som placeras vid bostaden. Köp in handskar, soptunnor, sopsäckar, rengöringsspray och övriga städmaterial som behövs.
Gör upp ett realistiskt schema. Att städa hos en person med samlarmani kan ta flera dagar eller till och med veckor. Fördela en dag per rum för att göra arbetet hanterbart.
Börja i köket. Töm kylskåpet på lättfördärvlig mat och ta bort öppnade förpackningar ur skåpen. Se också till att skapa en yta där ni kan ta pauser från städandet.
Kasta alla föremål som tydligt är sopor. Lägg tidningar, tomma matförpackningar, matrester, djurexkrementer och annat skräp direkt i sopsäckarna.
Sortera det som blir kvar i högar efter typ av föremål. Skapa exempelvis högar för kläder, skor, möbler, underhållning, sängkläder, städartiklar, semesterprylar och hälsoprodukter.
Gå igenom varje hög tillsammans med personen. Be hen markera varje föremål som antingen "Kasta" eller "Behåll". Sätt en färgad etikett på varje föremål som är värt att spara och ställ det åt sidan.
Om personen försöker spara onödiga saker, fråga då hur föremålet faktiskt kommer att användas. Var bestämd men vänlig i tonen. Om hen blir ångestfylld, uppmuntra till djupandning eller avslappningsövningar.
När allt skräp är borttaget, dammsug och våttorka golven, desinficera alla ytor och använd insektsgift eller råttgift där det behövs.
Skapa ett system för de återstående sakerna. Kategorisera föremålen och förvara dem i lådor, arkivskåp eller på hyllor så att ordningen blir lättare att bibehålla framöver.
Kontakta ett bygg- eller renoveringsföretag för eventuella reparationer. En grundlig städning avslöjar ofta skador som kräver professionell hjälp, exempelvis fuktskador eller skadedjur.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online