Så gott som alla har någon gång försökt dölja sina känslor, men det är sällan lätt att hålla dem under kontroll. När känslomässiga problem blir allvarliga, intensiva eller långvariga tar de sig ofta uttryck i kroppen på olika sätt. Ibland är de fysiska tecknen diskreta, medan de i andra fall är mycket tydliga. Symtomen kan anta många former och drabba flera olika delar av kroppen. Här går vi igenom några av de vanligaste kroppsliga reaktionerna på emotionell stress och psykisk belastning.
Spänningar, stress, rädsla, ångest och depression kan alla utlösa huvudvärk. Ibland spänns musklerna runt tinningarna samt i nacke och axlar, vilket ger den klassiska spänningshuvudvärken. I andra fall omvandlas det känslomässiga lidandet till intensiv fysisk smärta i form av migrän. Dessa skarpa, kraftfulla huvudvärkar strålar ofta från mitten av huvudet och kan få den drabbade att kräkas eller till och med svimma. Migrändrabbade mår vanligtvis bäst i mörka, tysta miljöer där de kan ligga ner och vila.
Depression, stress och stämningsstörningar är bara några av de tillstånd som kan störas sömnen. När människor ligger vakna sent och grubblar, plågas av mardrömmar eller helt enkelt inte når djupsömn, smyger sig tröttheten på. Typiska tecken är påsar och mörka ringar under ögonen, koncentrationsproblem, svårigheter att hålla sig vaken under dagen samt frekventa gäspningar. Ovanlig glömska och en allmän dimhet i tankarna är också vanliga varningssignaler.
När känslorna blir övermäktiga kan nervsystemet hamna i ett slags chocktillstånd. Då kan okontrollerade kroppsrörelser avslöja ditt inre mående. Tics, ryckningar, darrningar, tremor och spasmer är några av de lättast igenkännbara symtomen. Vissa reaktioner visar sig endast i ensamhet, exempelvis tandgnissling och käkbett under sömnen. Sexuell dysfunktion kan också uppstå – personer under stark press kan förlora sin lust eller i vissa fall bli impotenta. I extrema fall påverkas även talet, med stamningar, mumlande, torr mun och frekvent sväljande under samtal.
Sambandet mellan känslor, mat och motion kan ha kraftfulla effekter på kroppen. En person under svår emotionell stress kan gå upp eller ner betydligt i vikt. Det handlar ofta om förändringar i aptiten – vissa söker tröst i maten medan andra tappar aptiten helt. Motion kan vara ett utmärkt sätt att bränna av spänningar och balansera humöret, men den kan också utvecklas till en ohälsosam tvångshandling som signalerar en ätstörning som anorexia nervosa eller bulimi. Personer med depression gör ofta tvärtom: de blir slöa och inaktiva, vilket sänker ämnesomsättningen och leder till viktuppgång även när matvanorna inte förändras nämnvärt.
Vissa bär sina känslor på sin lapp – bokstavligt talat. Känslor kan nämligen påverka huden. Den som lider av emotionell belastning kan drabbas av utslag eller nässelutslag. Akne är också mycket vanligt, eftersom känslor kan rubba balansen mellan oljor och hormoner som påverkar huden, vilket i sin tur leder till igensatta porer och finnar. Behandlingen kan variera från noggrann kost och hudvård till receptfria eller receptbelagda läkemedel. I vissa fall väljer läkare att behandla grundproblemet, som depression eller ångest, i stället för de dermatologiska symtomen. När en person mår bättre känslomässigt brukar hudreaktionerna oftast avta.
Extrem känslomässig stress och ångest kan leda till panikattacker. Dessa liknar ofta allvarliga medicinska akuta tillstånd som hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp. Tryck över bröstet, andningssvårigheter, bröstsmärtor och hjärtklappning efterliknar mer allvarliga hjärt- och lungproblem. Panikattacker kan faktiskt vara lika traumatiska och få allvarliga konsekvenser – särskilt när de leder till fallolyckor eller andra olyckor. Vid återkommande attacker är det viktigt att söka vård för att både utesluta fysiska sjukdomar och få hjälp med den underliggande ångesten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online