Olika pedagogiska metoder har visat sig vara effektiva när det gäller att undervisa elever med autism, oavsett om det handlar om tal och språk, akademiska kunskaper eller vardagsfärdigheter. Tillämpad beteendeanalys (ABA – Applied Behavior Analysis) är ett vanligt exempel. Denna vetenskapliga metod använder beteendeanalytiska tekniker och forskningsresultat för att förändra socialt viktiga beteenden. Metoden bygger på idén att barn med autism lär sig genom upprepning och belöning.
Vissa tillämpar en mer detaljerad ansats genom att dela upp uppgifter i sina minsta beståndsdelar. För att lära sig föra ett samtal kan exempelvis läraren eller vårdaren först arbeta med ögonkontakt. Om barnet härmar läraren efter verbal eller fysisk instruktion belönas det med en bit godis eller något som kopplar an till barnets särskilda intressen. Barn med autism kan nämligen ha starka intressen eller fascinationer för vissa ämnen, som väder eller sportstatistik.
Flera visuella och konkreta material används för att stärka undervisningen av elever med autism.
Lärare för elever med autism använder ofta bilder eller flashkort föreställande personer eller vanliga föremål (flicka, pojke, brandman, polis, boll eller cykel). Om läraren har två uppsättningar av samma bilder kan hen spela matchningsspel med eleven, vilket tränar förmågan att identifiera objekt. Bilderna används också för att uppmuntra verbal identifiering. I detta fall ska bilden helst visa endast ett föremål. Använder läraren ett fotografi av en bil med ett träd i bakgrunden kan trädet distrahera eleven från att namnge bilen.
Föräldrar eller vårdare till elever med autism fäster ofta dessa bilder på en anslagstavla hemma för att hjälpa barnet att uttrycka sina behov och önskemål när det inte kan verbalisera dem själva.
Dockhus med tillbehör, såsom människor, möbler, vitvaror och köksredskap, hjälper också elever med autism att identifiera sig med vardagen. Medan bilder stärker identifieringen av personer och föremål hjälper ett dockhus med tillbehör eleven att förstå mänskliga relationer och föremåls funktion. Relationerna kan exempelvis vara den mellan man och hustru, far och son, mor och dotter samt bror och syster. Metoden förstärker också att en stol är till för att sitta på, en säng är till för att sova i och en gaffel är till för att äta med.
DVD-skivor och programvara kan likaså hjälpa elever med autism med objektidentifiering och förståelse för funktionalitet. Skillnaden ligger i interaktionen mellan en person och en dator. Dessa medier har dessutom potential att lyfta undervisningen till mer avancerade ämnesnivåer, som matematik.
Många DVD-skivor och program kräver att eleven härmar, precis som vid andra undervisningsmetoder. Programmet kan också be eleven ha föremål som klossar inom räckhåll. Med klossar kan DVD:n eller programvaran be eleven härma räkning och stapling. Vid stapling får eleven dessutom en form av arbetsterapi.
En DVD eller programvara kan också visuellt guida eleven med autism genom en typisk skoldag eller ett typiskt läkarbesök. Processen stärker även den auditiva bearbetningen, det vill säga vad som händer när hjärnan känner igen och tolkar ljud. Barn med autism lider ofta av auditiv bearbetningsstörning, vilket innebär att denna process är nedsatt på något sätt.
En elev med autism har ofta svårt känslomässigt att övergå från en aktivitet till en annan. Timers och klockor hjälper eleverna att skilja slutet på en aktivitet från början av nästa, vilket gör övergångarna lättare och mindre stressande.
Många elever med autism har sensorisk integrationsstörning; de är överkänsliga mot vardagliga sinnesintryck och blir därför obekväma eller irriterade. En vanlig orsak till obehag för personer med sensorisk integrationsstörning är exempelvis en etikett på en skjorta. Att uppmuntra en elev med autism att leka med sand, okokt ris eller pasta eller raklödder hjälper till att desensibilisera hen för olika sinnesintryck och minska överkänsligheten över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online